Döden i Småland - Där finns fler än 70 avrättningsplatser. Småland är jämte Skåne ett av de landskap som har flest avrättningsplatser i landet, dolda av mossan i skogen och med namn som "Galgen" och "Galgelyckan".
Vi körde från Skåne i somras, mitt under arbetet med boken, och så tänkte vi oss att pausa på Gyllene Uttern som inte bara har en utmärkt vätternröding utan också riktigt härligt syrliga småländska isterband. Nu var det fyra turistbussar utanför och vi vet vad sådan ruljans gör med ett ställe så vi fortsatte gamla stockholmsvägen ovanför Gränna och norrut. På höger hand, någon halv kilometer längre fram, såg jag det som fick mig att tvivla på att mänskligheten är sund. I neon lyste: "Wärdshuset Galgbacken". Det var namnet på en vägkrog! och bara några meter längre ner, mitt i en rondell och vid sidan av ett litet hus, låg Grännas avrättningsplats en gång.
Vi tvärbromsade och jag sa att "härifrån måste jag ha ett kvitto på att jag ätit". Jag själv, hustru och två småungar stövlade in och beställde fyra blodiga (utan vidare koppling) entrecoter.
På klingande småländska sa stekbordsbiträdet att: "Du är nog den fösta på väldigt länge som vill ha han blodi"!
Det som kom ut var skosulor med bearnaise, kall från plastburk.
Jag gick tillbaka och sa att Galgbacken borde kunna bättre.
"Vi steker omhan", sa biträdet och jag förklarade att det nog var omöjligt, men ett par nya hade suttit fint.
"Och jag står kvar här om Du vill och berättar hur vi vill ha våra köttbitar"
Man får ju skylla sig själv, egentligen, att över huvud frekventera en vägkrog, men straffet kommer ju med maten.
Nu blev det väl sisådär till slut och jag fick mitt kvitto som blev beviset på att vi ätit entrecote på "Galgbacken", den galgbacke där bland många andra en dräng som hette Jacob Wilhelm Tolf halshöggs så sent som den 24 augusti 1864. Han hade rånamördat en garvare i Gränna. I rättegången bedyrade han att det inte alls var meningen att slå ihjäl Magnus Carlsson som garvaren hette, han skulle bara slå honom medvetslös "lite grann".
Där, bortanför Wärdshuset Galgbacken, avlivades han med handbila, fördes upp på schavotten ledd av en småländsk präst som varit med honom ända från domen och förberett honom för det kommande dvs gnagt in i hans samvete att han var förlåten av Gud, men att han först måste ta sitt jordiska straff.
Så åkte vi vidare till Stockholm.
I förrgår intervjuades tabberaset av Radio Jönköping och fick berätta om bland annat just Tolfs avrättning för utmärkta kulturreportern Ulla Strängberg. Inslaget finns här för den som vill lyssna.
Som vanligt berättas mer om mina böcker på förlagets hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar