torsdag 16 augusti 2007

Surströmming


Men det är väl för glädjande att det är den tredje torsdagen i augusti - premiär för strömmingen som lades in för jäsning när den lekte före sommarvärmen.
Surströmming liksom lutfisk och saltsill var ju tidigare enda möjligheten för folk att få fisk även på vintern utöver det man fick upp vid isfiske.
Är det så svenskt som vi tror?
Nä, självklart inte - alla som nu, efter en liten turistress till Phuket blivit så förtjusta i "thaimat" och som nu så kokett beställer thaiwok här hemma har inte varit i närheten av thaimat på riktigt. Wok är kinamat inte thai, en thai wokar inte, han eller hon grillar, marinerar, steker och kokar och så kryddas riset med en blandning fisk som mest påminner om vår surströmming, "pla ra". Det är original thaimat. (står på menyn i morgon här hemma för kladdriset är blötlagt!)
I kväll till middag blev det surströmming, självklart. Faktiskt var det ungarna som påminde oss. "Snälla, kan vi inte äta surströmming ikväll". Sjuåringen ringde till kontoret och bad mig åka och köpa en burk Mannerström på vägen hem - den var slut så de blev en regular istället, en röda ulven.
Egen leverans av lök och potatis. Den sistnämda allmogepåotatis och några Sankta Thora och så röda T28s som binder sin egen vikt i smör.

Så åkte vi förbi trädgården och tog upp potatis, stor "allmoge" med säkert tio stora fina potatisar under varje stånd. Några söta lökar följde också med hem och några knallröda potatisar som vi ska koka till sillen i morgon lunch,
Surströmmingen då - vi har inte ätit sedan snön i vintras så det är klart att nyheten hade behag. Men inte tillräckligt salt, inte tillräckligt mjäll (lite för hård), mest hannar och så alldeles för små = mager = sämre smak.
Rodjanas vackra lökar Jag frågade om jag fick skriva så om jag inte kunde hålla mig och det fick jag!!!

Inte en sillarumpa finns kvar i burken och till och m ed lilltjejen som bara är fem stoppade i sig som om hon var född norr om Dalälven snarare än på Danderyd med solsken i generna.
Å andra sidan så äter de gärna ris med fisksås eller med "pla ra!" så fort de kommer åt.

Vikentomater


Raskt åke vi vidare och konstaterade, efter att ha rest Visby-Grankullavik, att Gotland har en helt annan intimitet, originalitet och en mycket starkare identitet än Öland.
Det är förvisso 39 år sedan jag var i Grankullavk senast och vårt besök på Öland den här gången var bara 25 mil långt, men det kändes tråkigt nog som att komma till ett Disneyland jämfört med Gotland - turistfällorna låg uppradade.
Nu hade vi ett helt annat mål: Viken Tomater norr om Helsingborg. Mats Olofsson regerar i växthuset och plötsligt från andra sidan plastskynket inne i växthuset hör vi pärlande skratt och glad thailändska. Det är klart vi svarar genom väggen och skrattar tillbaka. En hel koloni thailändska tjejer ger sig till känna och plockar tomater i Viken - vad de pratade om? Vem som plockar mest på kortaste tid och vem som gjort mest ditills.
Mina färäldrar bor nästan granne med Viken Tomater fast längre ner. Tidigare bodde de alldeles längst nere i byn och hade Svinbådans fyr rätt in i sovrummet. Skam till sägandes har jag under 20 års täta besök i Viken aldrig ens hört om tomatfabriken med det sanslösa sortimentet, inte förrän jag läste om dem i Gourmet.
Nu gick vi dit och ungarna plockade åt sig av allt oavsett vad det kostade. Det gick lite mer än en låda när vi kom och när vi åkte hem till Stockholm var det en låda blandat med i bilen.
-Det är som smågodis - fast bättre, sa barnen och drog i sig en lätt rosa Kentaro.
Det blev en sommarvecka i Skåne med Viken som utgångspunkt - rökta varor från Per i Viken mogna franska korvar hos Oldsbergs ost i Höganäs. Middagar med thailändska förtecken hemma hos far och mor och så en avstickare ner till Lund för en dags jobb och så den fantastiska stranden i Skanör med färska franska ostron över disk, laxmackor, räkmackor och macklor med stekt färsk sill.
Nu är vi hemma igen och på tisdag kör jag Live Mat med Rune Kalf-Hansen på Kulturhusets tak i Stockholm. Mer om detta snart!