torsdag 12 juli 2018

En påver lunch

Det blev en lunch även idag!

Odlingens magi, om mitt arv från morfar och en ny bok.

Bönorna tar sig fint, Sådda i början av juni. Favorit att pickla eller bara frysa in för vintern.
Serverar annars nykokta med små krasseblad, krasseblommor (pepprigheten),
ringblomma, gurkört. Blir vackert.

 Det ligger så djupt det här med trädgård. I min kommande bok (skickas till tryck från förlaget idag) ”Utanför Normen” berättar jag i ett kapitel om min morfar Gustaf Hallendorff. Han var bruksträdgårdsmästare och jag älskade att vara i landet med honom, i växthusen, i rabatterna. Förstått långt senare att han delade särligheter med mig, det är det jag skriver om. Dessutom, och det står inte i boken, menar jag att lust, handens rörelser, gester och till en viss del kunskap finns nedärvd. Jag trivs fortfarande bäst med nävarna i jorden.

Grönkålen nyper jag av lite då och då, strimlar och kokar lätt eller masserar med olivolja och citron
och lite himalayasalt för att rosta hårt i ugnen till krönkålschips
Allt har en ände, även så, nedärvt eller ej, brukandet av jorden.
Nästa sommar styr vi kosan till vårt torp i Hälsingland, odlingszon 5-6. Det stället kommer vi bara att använda som vårt otium. (möjligtvis några stånd potatis, kanske någon kål.)
Odling är förbundet med så mycket närvaro, så mycket fokus, så stora stycken av tid. Jag har inte den tiden längre.

Prydnadspumpor som är det mest tacksamma att odla, men det ger förstås inget att äta.

Svartkålen är min absoluta favorit. helst lätt stekt i smör, några sekunder på
varje sida och avslut med citron och salt
Gjorde ett försök förra året att ”slippa”, eller snarare att bryta odlingsberoendet. Sommaren då förflöt med lite balkongodling. Det var smärtfritt och bekymmerslöst. Sedan kom det där erbjudandet att odla på en liten plätt och jag fångades. Fortfarande ganska bekymmerslöst, speciellt nu när jag fått börja skörda.

Det är precis i den här storleken, 10-12 centimeter, inte större som courgettes ska skördas.
Klyvas, doppas i olivolja och grillas, lite salt på. En mat för gudar.
Fröodlar rosenskäror. Tänker strö på torpet, helt vilt och se om det funkar, det är det enda. Gråärtor mot södervägg också (fan nu är jag där igen) har ett kuvert med fina utsädesärtor.
Nej, nu är det nog, nu njuter vi av skörden.

En lite blandning (gryta) på nyskördat. Hackad gul lök, hackad vitlök, mangold, svartkål, grönkål. Alla bladgrönsaker skärs i strimlor och steks i olivolja ganska hastigt. Kikkomansoja, en skvätt före omrörning och servering. Det räcker, men några valnötter på är gott.

Vill du ha en biljett till boksläppet i augusti så mejla mig på lager(alfakrull)tabberaset(punkt)se