söndag 12 augusti 2007

Fransan på När


Stackars alla som måste ta semester när arbetsgivaren vill. Eller bestämma sig vid jul för sommaräventyren - jag förstår egentligen inte hur förmånligt mitt liv ser ut i andras ögon när jag i stort sett själv kan bestämma över ledig tid från den ena dagen till den andra.
Solen fick alltså lysa på den lilla familjen på Gotland i den lilla stugan alldeles vid havet. Och inte lagade vi mat heller utan gick på restaurang mest hela tiden (det är det som är det fina i kråksången att vara pappaledig dessutom!).

Plötsligt kom jag på "Fransan" - golfklubbsrestaurangen i Gotlands Hjärta; När.


Det var ett stilla solsken och havet alldeles nära. Jag gillar den där miljön på golfklubbar, folk är lite tystare för sista hålen ligger alldeles bredvid och där står golfare och koncentrerar sig.


Vi var där halv sex på kvällen vilket betydde att vi var alldeles för tidiga för att kvällsmenyn "med lite finare mat" hade börjat gälla. Men se det fixade sig när vi visade vilken lust vi hade så in kom "varma mackor" till ungarna med smält getost och balsamvinägerstekta druvor.

In kom också parmaskinka som en matig sallad. Hemstekta "golfinghamburgare" valde barnen som för en gång skull valde något trivialt barnsligt och vi delade oss och tog ett grillspett med vildsvin och hjort och en portion perfekt stekta lammkotletter i en riktigt härlig vinsås
780 spänn välsmakande underhållning! Prisvärt i solen.

Vilken soppa



Fullständig idioti är som kurare, rent vämjeligt.
Vi hamnade i Katthammarsvik på Gotland - ett ställe som jag har ett alldeles speciellt förhållande till, inte bara för att många varma vänner bor i närheten utan för att vi för 15-20 år sedan bedrev fågeljakter på åkrarna där. Storslagna jakthelger tillsammans med legendariske Magnus Drake af Hagelsrum och hans dåvarande hustru Eva.
Vid lunchtid kom en vit jeep körande ut över stubbåkern och ut breddes stora vita manglade linnedukar och dukades upp delikatesser under bar himmel.
Efter jakterna på kvällen träffades vi i salen på Katthamra gård på stekt vietnamesisk fasan, serverad med gräddsås och syrliga bär eller hargryta dock ej lagad på nyss skjuten hare (vilket alla kanske förstår) Efter diverse våtvaror slutade dessa jaktkvällar ofta med uppsluppen allsång med dragspel.
Magnus har lämnat Katthamra gård för länge sedan och flyttat in i lägenhet, nyligen borta är också jaktvännen och konstnärskollegan i Lau Eugen Budrys, den klart mest begåvade av gotlandskonstnärerna. Om honom borde en bok skrivas.
Borta är också hans landsman, den udda arkitekten, konstnären och jägaren, motståndsmannen Jonas Pajaujis från Alskog som dog för flera år sedan.
Inte långt från Katthamra jagade vi morkulla (det var på den tiden då Svenskar var fria och fortfarande kunde jaga sina Scallopaxer vid midsommartid).
Efter tre skjutna morkulletuppar skrek Eugene till Jonas som fällt den senaste - "Jonas, nu har vi till såsen".

Nu var det det här med idioti.
Vi återvänder alltså till Katthamra och åker ner till rökeriet längs bort på udden - vi vill äta rökt lax och ål och laxfenor och gravad lax och...
...och vi vill äta för att tillfredställa vår lust och längtan!


På den handtextade menyn finns inte en enda rökt fisk, inte ens en flundrelapp. Två steg till vänster är den stora disken med allt som kan rökas i fisk och skaldjursväg.
-Har ni inget rökt, frågar jag.
-Nej, vi har vad som står där, säger den unge mannen med svart förkläde bakom disken.
-Men, säger jag och pekar mot fiskdisken.
-Nej, det är inte samma företag, svarar grabben.
-Men, är inte det lite knasigt, frågar jag. När man åker ner till rökeriet så förväntas man att få bli serverad rökt fisk.
-Nä, det är inte samma förtag.

-Andas!tänker jag och gör som i Thailand - Ler och tar en fisksoppa istället.
Den var hyfsat god, lite mjölig kanske, men med en fin pepparrotsmajjo till, tyvärr med en död pain riche.

Utanför seglar en tvåmänning, horisontlinjen ligger som ett utsuddat piskrapp i den glåmigt varma solen och innan vi går vänder vi oss till det andra företaget i rummet och köper rökta varor med hem av en thailändska som gör besöket genomtrevligt.
Vips så for en tusing.