fredag 21 januari 2011

Mer skräpmat - klassisk sådan



1969 gick jag och en av mina bästa vänner, tyvärr borta idag - va fan ska folk dö för? - på Piazza Opera (eller hette den Pizza Opera) på Gustaf Adolfs torg. Det var en av de första pizzeriorna efter Bengt Wedholms Östergök. Vi gjorde stället till vårt och det var frasiga bottnar och läckra fyllningar - men mest var det nog för karaffvinet vi satt där så fort vi kom åt och kassan tillät - litervis med surt rödvin och alltid en italiensk kaffe och Strega innan vi gick hem.

Förmodligen var det där jag fick min livsdos av pizza. Sedan dess har det bara blivit en pizza emellanåt och alltid har vi i efterhand önskat att vi INTE ätit pizza.

Så var inte fallet idag!

Vi räknar oss fortfarande som nyinflyttade i radhuset. Nyinflyttade i området - det gamla "Röda Rotebro" som det en gång kallades, Gillbo. Fortfarande åker vi runt på småvägarna och hittar genvägar.

Idag hamnade vi ett stycke från, längst bort på Holmbodavägen och sedan in till vänster från oss, Ytterbyvägen. Där ligger Gillbo Pizzeria. Enligt pizzabagaren ska pizzerian ha funnits där i 30 år.

Barnfamiljerna kom i en strid ström denna tidiga fredagskväll. Det kändes lite som när jag var på en utsides liten sylta i New Orleans, galler för fönstren, aluminiumlister kring dörren förstärkt av inbrottsskydd. Pinnstolar och bord utan dukar, rostfritt på bakbordet, en kyldisk för läsk och menyn i taket. En stor färg-TV bullrade barnprogram på högsta volym.



OK vi äter här idag, konstaterade vi och satte oss. Pizzorna kom raskt fram. Bra råvaror, täta bottnar, fick själv en calzone bättre än de bästa jag ätit på länge, fullknökad med ost som rann i såar ihop med räkor och skinka och vitlök redan vid första skäret. Måtten var så tilltagna även för barnpizzan som August tog så vi fick ta kartong som doggybag med hem. Och just nu slår det mig att en slice kylskåpskall Gillbopizza skulle sitta fint.

Förvisso är det här undantagen som bekräftar reglerna, men eftersom det nu var så bra och äcklet inte kom över oss efteråt så blir det här nog en nödens lösning emellanåt.