onsdag 14 juli 2010

Så blir värmeböljan en tillgång

Jag är inte säker men tror att det möjligtvis kan stavas ส้มตำ på thai - Rodjana är inte hemma för att kolla

Det är thaivärme - vi jobbar i vinterhelvetet där är allt är kallt som ett isbjörnsarsle i månad efter månad och med kortdagar i ljus. Så kommer den, sommaren, först olidlig med regntunga moln och växelväder. Men vi vet att vi är garanterade intensivsommar några dagar i högtryck och i alla fall är det så för mig, att det är för dessa dagar jag lever vidare hemma i Sverige, denna fullständiga förvandling av ismassa till tropik. Älskar, på gränsen till besatthet och njuter så fullständigt.

Bästa sovplatsen just nu

Så sadlar vi om till thailiv hemma. Ungarna sover på balkongen och maten får bli thaikryddad så det svindlar för ögonen. Det svider i tio minuter och känns olidligt härligt - därefter inträder den fullständiga tillfredsställelsen och man förstår att den inre orala hettan står i ett intimt förhållande till sommarnattens 30 gradiga värme.

Gör det, prova en somtam (eg. sallad på färsk grön papaya) på rivna morötter (fjorårets) eller kålrot. Slösa med chili och fisksås, sältan och styrkan behövs.

Sök på somtam på Tabberaset för att hitta recepten, de finns många olika, eller ta det här på Kålrot.
För en riktig somtam behövs en mortel (och gärna också en god mortelhustru) läs mer om det här

TV-grillning i Studio Sollentuna och Grillning alldeles för oss själva

Tabberasets marinerade och grillade grisbog

Det är väl lite kul med offentlighet. För en tid sedan gjorde jag ett inslag i Thomas Ardenfors lokala TV-fönster, "Studio Sollentuna" - hur kul som helst.

Inslaget, som blev långt, skulle handla om att grilla och göra trevliga "guckor" till. Sålunda förgrillade jag tre sorters kött hemma och gjorde "gucka" till att tossa färskpotatisen i och en liten vitlöksångande kräm på grillad aubergin.

Billig skit kan vara lockande gott. När det gäller korv är det nämligen det som är poängen. Den fornordiska översättningen av korvskinn är den vi fortfarande brukar benämna den som: Fjälster! Och betydelsen i av fjälster är "Gömsle". Den skruvade korven hittade vi på City Gross och är så där läckert torr och smakrik (förmodligen lite kemikalier) så att den frasar lite härligt i mun.

Senare i sommaren har det blivit grillning i högar, nästan som man tänker "Nej nej inte grillat idag igen"!
I frysen ligger makrill från Norska friska havet, fryst i ögonblicket de fångades. Utmärkt på grillen, snittade och späckade med örter, eller varför inte som en Priowan (sötsur). Rikligt med kol i grillen och så fort lågorna falnat - dit med en rundbottnad wok. Mycket olja i och så fritera de snittade fiskarna. Häll ut oljan, men spara en rejäl skvätt. Ha tomater redo, chilli, massor av hackad vitlök, gul lök skuren i båtar och färsk skuren ananas och en hel flaska ketchup. Kör i vitlöken först och chilli, rör hastigt ner klyftade tomater och söt ananas i bitar. Låt en skvätt fisksås gå med för sältans skull och montera ihop med rejält med ketchup. Lägg i lökbåtarna och låt såsen tjockna något. Häll såsen med grönsakerna över de friterade fiskarna och ät med nykokt jasminris och prig nampla.



Visst ja, mitt grillinslag går att titta på här

Prig nampla är för den oinvigde svetslågehetta. Skär ett tiotal små thaichilli i tunna skivor. Ta saften från en halv lime (skär den på det sättet jag visade i TV och som du hittar i ett blogginlägg här). Häll i dubbelt så mycket fisksås som lime och så blanda i chillifrukterna. Låt mogna en stund och häll sedan matskedsvis över riset om du törs.

Så kan man naturligtvis söka på bloggen. Söker man på Chili så händer det här och det kommer upp ett digert thaimatsbibliotek liksom om man söker på nam prig - Gör det och få hetta i solen!

Sista skörden av egna jordgubbar


Vårt jordgubbsland hör inte hemma i 1700 talsodlingen - Linné smakade aldrig dessa fragaria ananassa utan nöjde sig med parksmultronen som han njöt av desto mer av.
Om smultron i allmänhet har jag skrivit här och dess historia i synnerhet har jag skrivit om i här.

Jordgubbslandet har sin sista säsong där det ligger nu. Det ser man på bären, små och med låg avkastning. Snart tar jag vara på utlöpor, sätter dem på en ny bädd så fort potatisen är upptagen och så fräser jag upp den gamla skiten, som säkert givit oss hundra liter, för att sätta kål där nästa säsong.

Peace - en ros i perenna rabatten

Indiankrassen skriker - Indiansommar

Linnés dotter kom springande in i arbetsrummet på Hammarby och ropade i den blå timmen att blommorna ute tagit eld. Linnés röda krasse, indiankrassen, har en våglängd som skär tvärt in i den blå timmen, så tvärt att det uppstår en slags färgkrock så att blommorna ser ut att glöda. Min egen krasse glöder på bild, men vibrerar inte som i verkligheten

Scenförändrat potatisland

Scenförändringen är total jämfört med bilden nedan från den fjärde maj

Min potatisåker har inte behövt vattnas alls hittills. Idag tror jag att spridaren får gå igång. Potatisen har tagit sig väldigt bra uppe i den varma jorden. Rejält kupad så gör det ingenting om den växer sig uppåt något när det vattnas. Det lustiga är scenförvandlingen från första veckan i maj till nu när den amerikanska rosenpotatisen i stort sett är skördeklar.

Det var den fjärde maj som jag fräste potatislandets lätta mylla och satte fyra olika sorter med några dagars mellanrum.

Nu är det dags att sätta julbordspotatis. Det får bli den amerikanska som är en tidig och vacker sort. Jag kommer att kupa i början av augusti och sedan slå blasten i slutet av september. Täcker sedan med väv och rikligt av halvbrunnen kompost, hästskit halm och bräder. På julafton klockan tio promenerar jag upp till landet - det är tradition sedan fem år tillbaka. Där tar jag undan förlåten och gräver genom den första lilla tunna tjälen och tar försiktigt upp den grannaste och rosigaste färskpotatisen - vi brukar få hela dignande fat att ge bort till vänner och själva sätta fram centralt på julbordet till sillen och syltan.
Inkapslad sommar!