söndag 16 december 2007

Consensio


Vi var på bjudning igår kväll.
Det brukar ju hända en eller annan gång att vi går på sånt.
Sällsynt hamnar vi på invigningar av krogar, avsmakning av nya råvaror, visning av köksutstyr.
Det är väl sisådär kul, men lärorikt förstås eftersom visningar och ätande brukar länkas med kunskapsberikande föreläsningar etc.
För första gången gick vi på öppnandet av något helt annat. Consensio är en hudvårdsklinik.
Nu är det inte så att jag får inbjudningar till sådant vare sig för att jag skriver, bloggar eller har oren hy utan för att en av de tu som öppnar eget är dotter till Janne och Gittan (ni som regelbundet läser här är familjära med våra vänner och matkamrater vid det här laget).
Det är klat att jag då säger: Gå dit. Maria och hennes kollega Carina är nyutexaminerade hudterapeuter och satsar hur mycket som helst av pengar och energi i en vacker lokal på Kungstensgatan 58.
Vimmel

Sådant här tyckte jag var fruktansvärt nys ända tills jag för ett gott antal år sedan fördes till Östern, Kina och Sydostasien, där kontakten med den egna kroppen och självuppfattningarna var annorlunda än här. Där står förmågan och mätningen av ens egen storhet i förhållande till storleken på det egna omhändertagnadet - att älska sig själv, helt enkelt.
Jag skämmer bort mig regelbundet med thaimassage och i Thailand med alla slags andra behandlingar som andas väldoft och välbefinnande, fysisk fördjupning.
Plötsligt kändes det inte alls så främmande att vara på invigningen bland alla dessa unga vackra människor och ett kallt italienskt bord som var perfekt.
Och jag läser menyn som börjar med klassisk ansiktsbehandling och slutar med hårborttagning. Däremellan allt mellan "hot-stone-.massage och serumbehandling av huden.
Så är det sagt, gå till Consensius med era gamla nunor.
Det var någon som sa att man idag bryr sig mer om lacken på bilen än sitt eget skraltiga yttre, eller var det inte någon som sa så?

Consensius, Kungstensgatan 58, Stockholm, 08 31 01 24

Kåt på thai - hettan i somtam


Det har blivit så förfärligt mycket gris och jul och potatis och gratin och stekt kött och strömming och lever och grytor och svensk tradition på sistone.
Sent igår efter stadsvandringen i isande yla gick Rodjanas mortel igång ute i köket. Omogen papaya hade vi, torkade räkor, lime, socker, chili, vitlök, tomat - det räcker - och så fisksås försås och dagen till ära bara för att det fanns - pyttesmå aubergin.
En het, lockande, saltsyrlig somtam thai.
Läs mer HÄR och om somtam som den ska vara och inte ska vara HÄR. HÄR om hur längtan blir för stark och hur nöden inte har någon lag. Hur somtam ingår i vår husmanskos kan Du läsa om HÄR....eller förresten gör så här - sök efter somtam på min blogg - det blir en hel delö träffar och mycket thaigastronomisk läsning.

Så frågar vi oss när vi sitter och äter från samma tallrik md två gafflar och lite ris och andas häftigt när chilistyrkan bedövar och upplivar, river och smeker att varför utsätter vi oss för det här - vi har samma svar -Somtamkåt!!!

Det lilla goda exemplet


Handelns största vinster görs inte på ompackad köttfärs eller likvattenmarinerad hastighetsbiff - de stora vinsterna görs på den lilla plastkassen som säljs till snart sagt var och en som handlar - dessutom en miljöbov av stora mått.
ICA Torsås har spolat plastkassarna och ersatt dem med miljövänliga i papper och dessutom biologiskt nedbrytbara och designade för soppåsestället. Påsen är svensktillverkad av JD STENQVIST och borde bli en landsomfattande fluga nu när siktet är så fast inställt på miljön.

Hur jag hittad fram till den där papperskassen? Jo vi handlade begagnat på "Kupan" - ett fantastiskt julklappseldorado. När vi bar hem prylarna vi hittat så bar vi hem dem i just den där kassen.