Utflykt till Hemmesta

Som tam po kem, mortlad papaya (här utdrygad med morötter) smaksatt med saltsyrad risfältskrabba, socker, glutamat, chili, lime och vitlök

Det är sju år sedan sist. Nu var vi tillbaka, lördagsutflykten med familjen. Sommarfesten på Hemmesta arrangerad av Thailändska buddhistiska föreningen vid Buddharam Tempel i Tyresö nästgårds till hembygdsgården. Därför var också fem munkar på plats inklusive Pramaha Boonthin chaoawat, ung nestor och chefsmunk på Buddharam Tempel som jag lärde känna när han som ännu yngre var elev med sin företrädare, den godmodige och kloke Luang Taa Phra Rajaratanarangsi var hemma hos oss när jag hade en av mina jämnaste bemärkelsedagar.
Grytparad

Sedan den gamle munkens bortgång för fyra år sedan har det varit så mycket tramsigt kommersiellt och snack om pengar på templet och det har skrämt bort inte bara mig utan många fler. Hursomhelst var det ändå trevligt att återse Pramaha igen och hela familjen fick lyckoband knutna runt handleden och en önskan om att vi skulle komma tillbaka till templet.
Som på en gammeldags svensk dansbana

Gröngräset var upptaget nästan överallt - det är fantastiskt att se hur stor kolonin av thailändare blivit och hur den växer - massor av små hasip/hasip - barn (50/50) som jagar varandra och småttingar i barnvagnar. Hela området var kantat av små matställen och man hade tyvärr inte vare sig råd eller ork att smaka av allt. Och nu är det ju så här att man blir väldigt bortskämd med den mat vi serverar hemma (vilket flera av mina bloggläsare konstaterat).
Thailändska fiskkakor och thailändska korvar. Prefixet "thai" borgar inte för kvalitet, kan vi konstatera!!!

Saken är den att bara för att det är mat lagat i thaitradition och av thailändare, med thailändska råvaror så behöver det inte vara gott. Det vi köpte och smakade på var inte gott med några få undantag. Vi köpte somtam po kem som vare sig var kem eller pet eller preow (salt, stark eller syrlig) och vi köpte somtam thai som var smäckfylld av pongchulod (ajenomoto) dvs glutamat och därför om inte livsfarlig så oätbar. Och vi köpte tod man pla, fiskkakor som ska vara späckade med strimlade limeblad, stringbeans och röd curry. (vårt eget recept här) De vi handlade var genvägade genom färdigsmet från Thailand och kärlekslöst utplattade och friterade utan extraarbete eller smak.
Så försökte vi med vår älsklingskorv sai grog som här var ganska hyfsat syrad men som var alldeles för grov för att vara riktigt god, texturen upptogs av hårda bitar grissvål och grovmalet fett och det är inte kul.
Då var det roligare att titta på alla människor och träffa folk man inte sett på länge.
Vad säger man?
Jo, en alldeles väldigt väl utnyttjad slödag med thaidans, sång, underhållning och en del mat som vi också gillade, men den återkommer jag till.