måndag 24 september 2012

Ärtsoppedag med färdigsmörat bröd och lockande Hawarti - torsdagslösen



I tabberasets förra inlägg åldersbestämdes till följd av syltan, vilket alltså inte är sant då mina småungar med stora åthävor visar att de estmerar sylta av både kalv och svin.

I veckan som var passade vi också på att handla hemkokt ärtsoppa från Percy's (jo det blev en  "persysvecka" det här)


Jag har en benägenhet att i vissa stycken skämma bort barnaskaran och det har jag mig själv att skylla för så här är det att en av de mest tittade videofilmerna från förr är en video på storasyskonen när de var små. De fick färdigsmörade mackor (och varm choklad) till kvälls. Mina senaste småungar drar självfallet slutsatsen att storasyskonen bjöds färdigsmörat ständigt och drar i knarrbandet: "Men pappa, varför får inte vi när dom fick..."

Därför smöras ärtsoppemackorna och täcks med Percy's underbara Hawarti och kokt skinka med tomat.

Hallå, varsegod, torsdag och ärtsoppa!

Sylta avslöjar den sanna åldern.


Läste om en ung människa som kokade grisskånkor på ben. Hon hade förstått att om man vill ha en smakrik sås efter ett köttkok så måste såsen reduceras för att på så sätt smakförstärkas.

Sedan lades den silade "buljongen" åt sidan och hittade in i kylen. Dagen efter hade den självfallet stelnat till gelé och jag fick höra att den unga människan kastade såsen för att "den klumpat sig".

Det var väl synd på rara ärtor, så mycket smak utrunnet från slasken.

I den bedårande "Kan Du vissla Johanna" med Per Oscarsson söker den lille killen en morfar som äter kalvsylta för kalvsylta gilla man när man är morfar.

I den mån tid finns och lust också för den delen, gör jag gärna egen sylta, både från kalv och från gris. Eller så tar jag genvägen till Percy's och hämtar hem deras nygjorda kalvsylta med exakt den sälta en sylta ska ha och alldeles som en rosa uppenbarelse inte alltför in smickrande i strukturen och där geléns fetma bryts med rödbetornas ättika.

Ropen skalla - kalvsylta till alla!!