lördag 19 januari 2008

Älskade norska fiskepudding


Ibland brukar jag hemfalla åt nostalgi. Jag tror ingen här i bloggspalterna slår mig när det gäller att ha ätit fisekekake och fiskepudding. Den sistnämda är nydelig att skiva tunt och lägga på smörgåsen med persilja, citron och majonäs. Den kan ångvärmas i skivor eller stekas i smör. Puddingen blir fantastisk vardagsmat skivad och lagd i form och överdragen med hård vispad grädde med äggula och en burk kvabbsorom och gratinerad i ugn.
Idag stekte vi dem skivade i smör efter att ha ätit en riktig räksmörgås som entré. Smaka på svamp, fiskepudding, majonäs och räkor - det är oslagbart i en tugga.

Jo, fiskepudding. Jag hade sex år i Norge som student, sex av mina elva universitetsår. Då hade inte Norge så mycket mer än Teatercaféen, Grand Hotel, Bloms kunstnerrestaurant och Tostrupskellern och så "Studenten" på Karl Johan som serverade underbart halstrad valbiff varje onsdag.
Sändingarna med pengar kom varje månad. Pengar som snabbt gjordes av med på rödvin, studiematerial och restaurangbesök. En rensdyrssadel med ristede druer og viltsaus på Bloms dsvar något att dö för men kostade skjortan och tvingade mig till lutfisk, fiskekaker eller fiskepudding sista veckan var månad eller till bloklump eller raspeball på Kaffistova (ett enklare näringsställe med husmanskost). Åtskilliga äro alltså de fiskpuddingar som i en eller annan form slunkit ner, tillräckligt många för att göra mig nostalgisk alltså.
Idag serverade med stekta skogschampinjoner och lättkokt kinakål med brynt smör i akt och mening att fortsätta den kolhydratsnåla kosthållningen som inleddes igår men som fick sig en allvarlig moralisk törn i morse då jag hittade en oöppnad guldnougat i fickan, fan ta moralen - något som den svag tar till när han inte kan bestämma sig i vart och ett enskilt tillfälle.
/De där brunhuvade skogschampinjonerna är egentligen kastanjechampinjon Agaricus silvaticus och därmed "bäbisar" till portabella som är dess utväxta form./
/För övrigt skriver Aftonbladet om Anna Sjödins analys över småföretagare och skatten. Man får känslan av att: Sent ska syndaren vakna. Hon har inte desto mindre rätt för det./