torsdag 15 augusti 2019

Surströmming får jag lov?



Mycket snack nu om surströmming. Fy fan!

Hemma har vi alltid burkar redo och ibland händer det att ungarna säger: Tänk, kan vi inte ha surströmming till middag ikväll. Och detta om det så är i mars. (barn gör som föräldrar gör inte som man säger åt dem att göra!!!)

Det bästa med surisar är nämligen att de blir bättre efter bäst datum…i alla fall oftast. Något rundjästa burkar, mjällare, lösare från benet, lite kraftigare i smak.

Förra helgen, hos grannen Kajsa Magnusson här uppe i Hovra. Fjorårsburk med en fantastisk sälta och spänst i strömmingarna. En filébit ska bara kunna smälta på tungan och uppfylla hela gapet med en fullödig umami och sälta med den goda strömmingskroppen i botten. Och sällskapet sjöng och lät och smackade och njöt och solen stekte som aldrig tidigare i sommar och hönsen estmerade bitar som tarats, ben och öfverblifvor. Goda nyupptagna potatisar till och som avslutning en riktigt härlig Eaton mess med bär från trädgården.

Eaton mess på trädgårdens bär, glass, grädde och maräng
Många känner sig nu kallade, har jag upptäckt, att fixa och greja med surströmmingen för att göra om den till något den egentligen inte är. Kockar får i uppdrag att produktutveckla rätter, men hörni, det funkar inte. Det verkar som att många är bekymrade om smaken, att de måste ha allt annat kring en strömming för att den inte ska smaka surströmming. Men ge hellre fan i att äta än sitt där och tramsa. Under senaste kalaset var där folk som estmerade strömmingarna fullt ut och det är en så mycket större glädje att dela strömming med sådant rejält fôlk.

Under min "thailändska tid" försökte jag byta ut den fermenterade krabban som krossas i salladen på ung papaya, ”somtam po kem” med surströmming. Det fungerade inte!

Vad är surströmming utan glada, trevliga  människor kring bordet?

Det är som med lutfisk. Jag har gjort åtskilliga reportage om kockar som försökt servera lutfisk på annat vis än ugnsbakad eller kokt med bechamel och potatis, med thailändska kryddor, med rödvinssås, men det enda som funkat är just med bechamel och möjligtvis bacon (ribbekjøtt), kanske senapssås eller som i norska Finnmark med riven brunost. Sen naturligtvis som en lutfiskpudding eller en lutfisksufflé.

På samma sätt är surströmmingens enda "tillagningsalternativ" en surströmmingslåda där man helt enkelt byter ut ansjovisen mot filéad och skinnfri surströmming. Surströmming med ris och kokosmjölk med chilli, det funkar lika dåligt som surströmmingsglass som någon "galning" introducerade för några år sedan.

I alla fulla fall, August och jag hade det väldigt trevlig hos Kajsa där i kvällssolen i en fantastisk trädgård med odlingar som tar år att bygga upp.

måndag 12 augusti 2019

Lugnande sysselsättningar



Det finns några, eller en hel del monotona och inträngande tankesysselsättningar jag sjunker in i och mår väldigt bra av. Utöver mina yrkesmässiga aktiviteter, texter och bilder, så hittar jag gräsmatteklippning, jordfräsning, tvätthängning, handdiskning och vedklyvning bland det som ger mig samma insjunkande lugn.
I veckan var det vedklyvning. (den gigantiska gräsmattan ”stal” August).

fredag 9 augusti 2019

Renstek och duggregn



Renstek. Få förunnat, men inte här där tvätten lakas ur av duggregn precis när det är dags att ta in den.


Vi har fullt av renkött i frysen. Skar ut, band upp och marinerade igår, stekte långsamt i ugn till 63 grader i förmiddags. Lät vila 20 minuter, skar upp. Gjorde under tiden en sås på röda vinbär, renbuljong och grädde. Nyupptagen färskpotatis fick koka och sedan helstekas i smör. En inte helt dålig lunch tycker jag.