Ja, ja, det fick väl duga ändå, men jag kände genast när de var ostekta att det var något som inte var rätt. Påminner lite om paradoxen i René Magrittes "Ceci n'est pas une pipe". Det stod "Isterband" på paketet från Charkdelikatesser och det såg ut som "isterband", men är det "Isterband", nä!
Ungarna som tog första tuggan sa - "det här är inte isterband, det här är vanliga band, grynkorv".
"Det smakar taskigt hemlagad korvkaka".
Dagens ickeisterband med grädd och Philadelphiaoststuvad brysselkål och lättkokta smörsvängda vaxbönor. Det hade varit roligare att inte bli snuvade på isterbandssmaken.Fenomenet är tråkigt och en nedmontering av vår matkultur. Isterband som företeelse är vi förvisso inte ensamma om i världen, vilket det sammantagna jag skrivit i ämnet ger en hint om, men att i smyg ta bort syran ur isterbanden är som att ta bort pipan från en Magrittemålning och fortfarande ha texten kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar