torsdag 3 november 2011
Calzone - en muta för klippning och hot mot LCHF
NEJ NEJ NEJ. August vägrade fullständigt att klippa sig. Vi försökte med hamburgare, med grejer. Då sa han att han går med på att klippas om jag gör det md maskinen där hemma.
"Okey då, pizza, då åker vi till Stinsen", dividerade fyraåringen
Så fick det bli, håret väck och insatsen var min egen LCHF-moral.
Jo jag har gjort en del avsteg sedan början av maj. Därför har jag hamnat på en platå några veckor, faktiskt nästan en månad, där vågen inte rört sig. Okey då, tänker jag, bara inte den rör sig uppåt. Därför gick jag med på att äta pizza ikväll, någotvi inte haft i huset på ett halvår. Själv blev det en calzone, välmatad, småungarna tog varsin kebabpizza och Lovisa en gorgonzola med oxfilé.
Det blev två pizzakartonger med överblivor med hem och som vanligt sa vi..."Aldrig mer, bara kanske". Jag tror själv aldrig att jag blivit så mätt på en Calzone vilket understryker de senaste månadernas diet.
Och August då? Nyklippt och fin och med detta en helt annan liten kille.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar