Det är så lyxigt att bli bortbjuden. Och middagen står där lockande på bordet - italiensk buffé hade det ryktats om - det blev inte så, det blev ett svenskt bord som man med rätta skulle kunna sätta stämpeln "UTROTNINGSHOTAT" på.
Pisamai har varit "alldeles för länge" i Sverige, har bott här längre tid än i Norra Thailand och älskar den svenska maten. Hos henne har vi tidigare njutit stekar från skogen och tjälknöl på älg likväl italienskt bröllopsbord alltid med det där överväldigt trovärdiga i smak och komposition.
På bordet tronade nu en smörgåstårta som förrätt och paté med cornichoner och cumberlandsås. Tårtan var precis så där fylligt krämig som den ska vara och med exakt rätt sälta och skaldjursmix med ett lätt knappt skönjbart motstånd i bettet från brödet, tillhopa smälte tuggan i munnen.
Vad var det för tema i det här då, paté och smörgåstårta, växling mellan 50 och 60 tal och ännu längre fram för smaken höll i sig ända in på 70 talet och AoM. Sedan dök smörgåstårta bara upp på begravningar vilket väl är ett öde värre än döden. Här prydde den sin plats tillsammans med patén och så citronmarinerad och bakad fläskfilé med rika strimlor av citronskal, syrligt gott mot grisens sötma och med en perfekt stekgrad, lättrosa, djävla underbart helt enkelt och knöt an till det tidigare ätna. Att det också serverades en rödlöks och caprisstinn potatissallad till gjorde ju inget, tvärtom, det bara förstärkte tidsbilden och smaktiden.
Raskt kom ostarna på bordet, den ena efter den andra med en gammal Ole som gjorde att Alma trodde hon blivit allergiskt. "Åååh va synd, jag har blivit allergisk mot Gamle Ole", utropade hon efter att ha fått lite kli på gom och tunga, och ja, jo hon är fem år och har förmågan att uppskatta det som smakar.Så åt vi i nostalgi med stora leenden, värdinnan Pisamai och hennes Urban, Janne och Gittan som de som följt bloggen känner igen vid det här laget och så jag, Rodjana och barnen.
Tätt på osten - och nu närmade vi oss tolvslaget, doftar det av ugnsgratinerad smält vit choklad och det är fullbordat detta utrotningshotade läckra. In bärs en fräsande Gino på bär.Utanför skapades samtidigt krigszoner mellan arbetarklassens Malmvägen och villornas Töjnan. Miljonprojektets invånare tycktes lägga allt på fyrverkerier och svarade upp väl mot dubbelgaragevillornas Töjnan och på avstånd hördes Edsvikens sjöutsikter höra av sig med allt högre fyrverkerier. Det kornsnöade och doftade krut och himlen var alldeles upplyst och det lät krig - det var inget roligt alls och mitt i alltihopa nedanför balkongen sprang en hare rådvill och skrämd med rumpan nära marken och visste inte vad fan som höll på att ske så plötsligt.
Vilken middagskväll. Tack! för en så storslagen smakinledning på det nya året. Tack!
Haren hann inte finna sitt spår förrän helvetet bröt loss och trasade sönder träden md sitt intensiva sken
