torsdag 16 augusti 2012

Ett försök till en cliffhanger - det handlar om det godaste knäckebrödet


Snart kommer det här brödet att finnas närmare Dig än Du anar, i alla fall om jag får klartecken från några kollegor som egentligen bara behöver uttrycka sitt gillande.

Brödet bakas till en del av vindmjöl.

Den 20 augusti inleder jag allt som behövs för att kunna sälja brödet i september under en speciell dag och sedan fortsättningsvis.

Nu säger jag inte mer än att brödet har en tuff krispighet, påtaglig sädsmak och en tydligt härlig beska och syra, ett snart sagt perfekt knäckebröd.


...Jo, en sak till, brödet bakas av en av våra mest namnkunniga bagare som också signerat brödkakorna...ja inte i själva brödet utan på förpackningen...äsch, ni förstår nog?

Fadern bättrade sig på 24 timmar och serverades anka confit alldeles nyss


Trots en hastigt tilltagande förkylning. Ni vet; onormal trötthet, dimma över pannloben, rinnande näsa, nysningar, käkspänningar, huvudvärk, magproblem, tungrotssmärta, svalgirritation, sveda bakom ögonlocken, upplevd feber, ännu mer huvudvärk, ipren och alvedonlängtan som kombo.

Så där känns det och att då få till en ankconfit till middag är väl lite av bragd, eller hur?

Egentligen börjar äventyret med en ankconfit redan kvällen innan. Ankan styckas i bröst utan ben, vingar och lår med ben och skrovet hugget i bitar. Skrovet får koka länge i en skyla vatten, smälta ur sig allt fett vilket silas från. Köttiga bitarna gnids med salt och får rimma under natten plastat i kylen.

Hetta upp fettet och lägg ner sköljda ankbitar och låt så confitera, koka i sitt eget fett, tills köttet släpper fint från benen. Ta upp och rosta hastigt under grillen i ugnen. Fördela gärna köttet som på bilden och servera med pommes och fettet som sås eller som vi som kör LCHF med en grönsallad. Säg ankconfit, det räcker!

Mer om confitering här

Fruktsallad till middag i brist på en ansvarstagande middagslagande far



"Men du kan inte ligga här och sova, vi måste laga middag"

Jag var så himla trött efter 50 mil i stadstrafiken, trött eller snarare loj.
Hemma låg massor av frukt, bananer, apelsin, persikor, päron, kiwi.



Lovisa tvättade, skalade och skar. Det blev en alldeles förträfflig fruktsallad som mättade och tyvärr också fruktsockersockrade oss till sömns.