Scenförändrat potatisland

Scenförändringen är total jämfört med bilden nedan från den fjärde maj

Min potatisåker har inte behövt vattnas alls hittills. Idag tror jag att spridaren får gå igång. Potatisen har tagit sig väldigt bra uppe i den varma jorden. Rejält kupad så gör det ingenting om den växer sig uppåt något när det vattnas. Det lustiga är scenförvandlingen från första veckan i maj till nu när den amerikanska rosenpotatisen i stort sett är skördeklar.

Det var den fjärde maj som jag fräste potatislandets lätta mylla och satte fyra olika sorter med några dagars mellanrum.

Nu är det dags att sätta julbordspotatis. Det får bli den amerikanska som är en tidig och vacker sort. Jag kommer att kupa i början av augusti och sedan slå blasten i slutet av september. Täcker sedan med väv och rikligt av halvbrunnen kompost, hästskit halm och bräder. På julafton klockan tio promenerar jag upp till landet - det är tradition sedan fem år tillbaka. Där tar jag undan förlåten och gräver genom den första lilla tunna tjälen och tar försiktigt upp den grannaste och rosigaste färskpotatisen - vi brukar få hela dignande fat att ge bort till vänner och själva sätta fram centralt på julbordet till sillen och syltan.
Inkapslad sommar!