Det var en viktig och övertygande kväll på Frantzén Lindeberg.
Jag gjorde alltså ett återbesök efter förra veckans stora matupplevelse. Nu i sällskap av två damer som var för sig har mer makt över svensk mat än de själva vill inrymma och på olika sätt. Vem eller vilka som ingick i mitt sällskap är överflödigt att berätta, men vi alla tre var eniga - kvällens mat var en stor upplevelse.
Någon sa, "det är som att stiga in i ett konstverk".
Kvällens pilgrimsmussla med höaska och bränd brödpudding, färskpressad blomkålsmjölk, brynt smör, tobakshonung och karamelliserad blomkålspure får Gud att skratta av välbehag, tror jag.
-Det går inte att plocka ut någonting som det bästa, det är omöjligt, sa mitt sällskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar