Äta bör man, men det är ganska dyrt om man ska äta så det smakar. Det finns dock vissa undantag för lunchen, det ligger i Sollentuna och är som ett hål i väggen på baksidan av ett miljonprojekt som fått utstå en hel del negativa omdömen i press, radio och framförallt TV.
Ni som varit vid salig insomnade Sollentunamässan (flyttad till Kista hur nu makthavarna i kommunen lyckades gå miste om den) vet precis var jag menar.
Det är ett ställe i skuggan, solen når aldrig dit för om morgonen skuggas det av det gamla häktet, polishuset och tingsrätten och om dagen skuggas det av sig själv.
Jag har ätit lunch där ett flertal gånger nu under våren och jag har aldrig blivit missnöjd. Det är ett föräldrapar till en klasskamrat från dagis till vår dotter som driver stället, trångt, stökigt, med handtextade menyer och mat serverade i rostfria skålar, inget dalt, inget märkvärdigt, inget insmickrande, men maten är rasande god, het och varierad. Det är ett muslimskt bangladeshkök med indiska förtecken, kryddigt, syrligt och gott.
Ibland har det hänt att vi gått dit hela familjen en kväll och det är bara trevligt eller så har vi ringt och åkt och hämtat välportionerat och generöst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar