Fira allt på alla dagar och gör det rejält

Hittade ett klipp som jag inte vill undanhålla någon, inte för att det är sensationellt hög kvalitet utan för att budskapet är så rörande och så mitt i tiden.

Egentligen skulle det här lilla videoklippet varit med när jag skrev det här, men då blev det inte av. Desto bättre nu då för att illustrera dagens uppmaning att "söka likheter snarare än olikheter" för att uppnå en fest i dagen, fest varje dag, fest för ALLA.

Passa samtidigt på att följa Doreens Dilemman, de senaste här. Hon är fan ta mig genial.

Coop Fourm idag: "Moussetårtor görs av något slags pulver"

He made my day!
Jag vet inte hur gammal han är, kanske runt 20 eller lite lite äldre. Han står i kassan , den där spel-, och tårtkassan som finns vid ingången till Coop forum, det som tidigare var OBS Rotebro.

Jag var där för att kommentera till någon ansvarig hur skitigt det såg ut i söndagsbutiken. Hur vissna grönsaker på hyllorna tävlade med soporna på golvet. Hur gamla julostar med sprucket möglande innehåll låg utslängt i en hylla.

Ungarna och jag hade missad varandra lite under helgen så vi tänkte att vi tar igen det i kväll med konsumtårta. Men så är det så här att en av dem har lite problem med mjölkprotein varför vi frågade den unge mannen bakom disken om tårtor som det inte är mjölkprodukter i (egentligen en fråga mest för att vara lite småelakt djävlig.)

"äääh, få se, moussetårtor...det är ingen grädde i dem för de görs av ett slags pulver".

-Va?

"Ja det vet du när man gör sådan där efterrättsmousse, choklad eller vanilj eller jordgubb, då gör man ju moussen av sådan där pulver och det är ingen grädde eller någon mjölk som behöver tillsättas".

Alltså,ganska gulligt sagt, men också väldigt sorgligt att pulvergenerationen fötts.Framtiden är redan här!

Bröd som förenar

I Söndags firades mässa i Turebergskyrkan som ett resultat av ett samarbete mellan Sollentuna Hembygdsförening och Svenska Kyrkan i Sollentuna, Turebergskyrkan.

Det som sammanband oss denna helg var brödet. I Rotsundastugan, på Hersby Hembygdsgård, har vi en ugn byggd efter stugans ålder, det vill säga tidigt 1800-tal. Vi bakar lite då och då och bjuder in till att betitta.

Senast vi gjorde det i höstas var det någon från Turkiet, någon från Peru och någon från Libanon som var med och bakade och tyckte att de aldrig haft så roligt sedan de kommit till Sverige.

Så sade de: ”Men varför bakar Ni som uppvisning”.

Det slog mig: ”Ja varför då?”.



Som ordförande i Sollentuna Hembygdsförening har jag förmånen att få styra verksamheten efter framtidens idéer. Något jag naturligtvis försöker utöva i en förening som av hävd och av andra konstiga anledningar upplevts som bara tillbakablickande och cementerande.

Det som vi upplever som nästan exotisk kulturhistoria (som att baka bröd i ugn med öppen eld) är som de flesta vet, nutid och vardag för många människor. Det är något ursprungligt över att baka bröd över eld. Tanken föddes att bröd förenar.

Var står så brödet som mest centralt? Undrar man.

I religioner är det självklara svaret, religionerna och i det vi kallar den folkliga kulturen eller både ock. Brödkultur! Historien förenar oss med nuet i den profana världen och förenar oss med Gud i den religiösa.

Så formades en ”Sollentunas Brödhelg”, helgen som var.

I Hembygdsföreningen står alltså brödet centralt genom ugnen, men också genom att vi har två kvarnar, en väderkvarn Överby och en vattenkvarn (som drivs av en tändkulemotor) i Landsnora.



Av detta mjöl vi själva producerat bakades denna helg ett ”Hembygdsbröd” av Balders Bröd i Sollentuna Centrum, ett gott surdegsbröd utan tillsatser. Av detta mjöl bakades också tunna brödkakor i Rotsundastugans ugn av Margareta Pettersson och Erik Göransson med flera.

Brödhelgen började i lördags eftermiddag med en brödhearing vi kallade ”Möteplats — brödet som förenar”. Mötet hölls i Turebergskyrkan med prästen Ingrid Edgardh som moderator.
I panelen medverkade Errol Corcmaz från Noob, Yael Fridh som är judisk kulturvetare och arbetar på judiska museét, Anders Roos kyrkoherde i Sollentuna och undertecknad. Vid brödstationer bjöds olika slags bröd, att ätas med tillbehör som smör, salt, olivolja.

Riksspelmannen Christina Frohm spelade brödlåtar från 1700 talet på fiol mellan djuplodade insikter det gemensamma brödet. Stämningen under eftermiddagen blev på gränsen till magisk.

Sent om aftonen var vi tillsammans i Rotsundastugan för en kvällsfika och för att tända bakugnen. Erik Göransson ansvarade för eldningen och höll elden vid liv hela natten och söndagens morgon. Då hade också degarna fått jäsa till full storlek för att bakas ut klockan tolv på dagen.



Hela stugan full? Ja den här baksöndagen blev nog den mest välbesökta bakdagen någonsin på Hersby. Ingrid Edgardh fanns på plats och berättade om brödets roll i det kyrkliga livet och Anne-Berit Lavold dukade upp med 1700-talets bröd och historia i 1700-talshuset.



Efter tre timmars bakning och fika samlades de finaste brödkakorna i en korg för att föras ner till Turebergskyrkan. Exakt klockan fyra på eftermiddagen slog den vackra kyrkklockan för att fira mässa — brödmässa som dansades av folkdansare från Sollentuna Folkdansgille en till Hembygdsföreningen närstående förening, och musiken spelades av Christina Frohm och hennes elever i Klasro fiol tillsammans med Turebergskyrkans organist Per Olsson.

Så bröts det nybakade brödet i mässan som nattvardsbröd och så slöts årets brödhelg i Sollentuna.

(Min blygsamhet förbjuder mig att berätta vem som läste evangelietexten under denna mässa — den som är nyfiken kan dock se hela Brödmässan på webben, klicka på ”Play”. Använd sedan sökrutan längst uppe till höger och skriv ”mässa”. Det som först kommer upp överst är webbsändningen ”Turebergskyrkan — Brödmässa” Klicka på den och lägg upp i helbild, vips — en brödmässa för Dig)

Som en gest till alla som medverkade och gjorde denna brödhelg till en fantastisk upplevelse vill jag som ordförande i Sollentuna Hembygdsförening rikta ett väldigt stort tack och bidra till mera bakande genom att vidareföra receptet på Föreningens eget tunnbröd:



Hersbybröd

3 hg Smör
3 dl mjölk
1 l vatten
150 g jäst
2 msk honung eller sirap
2 msk flingsalt
½ påse anis-fänkål— kummin (8 gr)
1.3 kg fint rågmjöl (eller mjöl malet i Landsnora kvarn
Kornmjöl till utbakning

Så här gör Du:
Smält smöret och häll i vatten, ljumma till degspad
Lös upp jästen i litet av spadet och tillsätt övriga ingredienser
Låt jäsa i 15 till 20 minuter
Arbeta in mer mjöl till degen går att kavla utan att kladda.
Låt jäsa ytterligare 10 minuter
Nagga kakorna och grädda på plåt i ugn 225 grader i fem, sex minuter eller direkt i vedeldad bakugn kortare tid.

Önskekväll med med lax, dillpotatismos och gräddig dessert med körsbär

Önskar egentligen att vi mer tagit tillvara surkörsbären som växer ymnigt vid trädgården. Tävlan med trastarna om bären i somras var förvisso intressant, men gav inte mer till oss än att det räckte till direkt förbrukning. Återstår de danska urkärnade som finns i butiken som sås och de är inte alls dåliga med en djup mandelsmak från kärnor som inte finns och med rikligt med hela bär. Körsbär är så underskattade som smaksättare.

Inledningsvis använde sig Daniel Lindeberg av körsbär i den aptitretande macaronen med vispad anklever - lysande med den rika körsbärssmaken med sin syra lyfte fram den sötare anklevern.

I min värld känner jag mycket för sådana smaker som är utrotningshotade, körsbär är en sådan smak, inte för att den inte längre finns eller är på upphörande utan snarare för att den är så illa förvaltad. I vår turkiska affär finns den. Och när jag får vara med att råda i kommersiella sammanhang och i samarbete med till exempel Fredrik Pettersson och Edsbacka Krogs sista dessert så blir det körsbär, inte bara för smaken utan också för den tegelröda färgen.

Nåväl, efter en veckas nattjobb om givande 13-timmarspass var det dags för dygnsvändning igår och med middag för återvändande förväntansfyllda barn. Då blev det vaniljglass av bästa märke "kryddad" med körsbär och choklad till dessert.

Önskemiddagen var stekt lax, den ska vara exakt stekt med kärna och den ska enkelt flisa sig i lameller efter obönhörligt krav från ätarna. Smörspäckat potatismos med högar av skuren dill ska serveras till och en sås på citronskal och citron juice och gräddfil.

I den ICA butik vi sällan handlar av olika skäl, men gjorde undantag igår sedan den så kallade "delikatessdisken" på City Gross stängt timmar innan själva butiken stängt möttes vi av den vanliga lurendrejeriprissättningen. Ovanan att sätta styckpris på varor man vill kräma ut det där extra från, som bakpotatis. Tanken var att göra ett potatismos av ugnsbakad potatis för att komma åt den rårostade smaken. Nu kostade potatisarna (som var av mycket skiftande storlek) kanske sju spänn styck...eller 6,90. Jag frågade om jämförpris, men fick som svar att man inte behövde sätta ut det om man säljer som styckepris och att det måste jag förstå att det är omöjligt. Och visst förstår jag för då avslöjas lurendrejeriet bakom styckeprissättning. Det blev vanlig potatis av okänt ursprung och märke, vid närmare konstaterande var de stora bakpotatisarna rejält groddade och därför oanvändbara.

Kyckling, stekt baguette, sallad och sås på gräddfil

I somras åt vi sallad så vi blev gröna i öronen, inte tråkig salladsallad med blad staplade på varann (tråkigt) utan sallad med av blommor, örter och bönor eller ljum laxsallad bara för att ta några exempel.

-Jag längtar efter sådan lättare mat igen, sa Lovisa igår efter middag.

-Som en slags Lyonaise med rinnande äggula av förlorade ägg och med kyckling istället för fläsk och så smörstekta brödbitar, machésallad, bulksallad (isberg) och pepprig ruccola, kryddigt...ååååhhh va gott!

Så var det och så fick det bli. Vi sökte kycklingbröst, men helvete, dessa industriurbenade svällande, vattenbemängda, sladdriga bröst kostar 129 kronor kilor, löjligt pris från proteinindustrin.

Ja, ja, jag är emot den här formen av matframställning generellt, men eftersom det finns gradskillnader även i detta helvete lurar jag mig själv och köper en hel kyckling - kapar åtminstone ett led i processandet (löjligt resonemang).

Har sagt det förr, man kan inte vara emot (djur är inte människor) gavering av ankor (för levrarnas skull) och samtidigt gå till ICA eller Konsum och köpa industriuppfödd kyckling. Jag är emot industriuppfödd kyckling på samma sätt som många är emot gavering

Alltså, vi köpte en kyckling (29:90 kilot), skar loss brösten och låren, benade ur lårköttet och stekte hårt på ytan och saftigt inuti (smör och olivolja). Skrovet med ganska mycket kött kvar kokades med rosmarin, lök och lageblad i trykkokaren "hur länge som helst" (20 minuter) till dels en buljong som ska silas och reduceras och dels hårdstekt kycklingkött i flisor med chilli och fisksås.

Medan kycklingköttet fick svalna arrangerade vi salladen på ett stort fat, stekte baguetteskivor i smör och värmde några vaxbönor från frysen. Förlorade äggen i hett bad med mycket vinäger och salt, ägg som sedan bröts över salladen i serveringsögonblicket. Kycklingen skars i fina skivor. Till servering gjorde jag en sås på gräddfil och chilisås.

Ungarna var nöjda och det fanns inte en smula kvar efter detta "söndagsmys" (ja, jo, jag vet, jag ska aldrig mer använda the "mysword")

Resträtten nummer ett - Lapkojs

Resträtter är fenomenala. Ikväll har vi kört en favorit i repris, nämligen lapskojs. Detta efter att ha tillagat en treochetthalvtkilos julskinka utan svål, massererad till trådkonsistens, det som i dagligt tal kallas för "pulled" och torde utväxlas mot svenskans "dragen".

(Jag körde skinkan avsvålad inpyrd med kryddor och lagd i stekgryta med lock i 13 timmar i 90 grader precist i ugn.)

Nu var denna skinkbit lite väl mycket rimmad så vid reducering i format och vätska bleve den något för salt att ätas rätt av varför lapskojsen kom in som alternativ och jag har tidigare vid flera tillvällen förordat den här synneligen tillagningsvärda resträtt, en rätt som jag förresten förärade slowfoodrörelsens New Orleansgren Poppy Tooker vid ett möte för några år sedan. Hon har nämligen tagit sig före att gå i bräschen för restmatlagning då hon sent omsider upptäckt att den mesta maten som tillagas helt enkelt slängs i tron att en dygnsväxling för råvaran gör den oätlig.

I min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas" ger jag ett ällgammalt recept på Lapskojs:

"Ett sätt att ta reda på gårdagens kött
som blivit över. Namnet har inget med
samer att göra, utan är en försvenskning
av engelskans lobscouse. Exakt vad
det betyder är det ingen som vet.
För att söka sig till ursprunget finns
ett recept på lapskojs i den lilla boken
Matlagning i dyrtid från 1917 av Olga
Ahl, under rubriken »Överlevor«."

Det här behöver Du:
1 1/2 l nykokt varm potatis
4 dl tärnade »överlevor«
(det vill säga stekt eller kokt kött,
oxe, gris eller lamm, eller en burk
av en av landets äldsta konservmärken,
»Salta biten«, för den
som inte ids ta vara på överlevor)
1 dl mjölk
1 dl mörk oxbuljong
2 msk smör
2 finhackade rödlökar
1 msk rivebröd
1 finhackad sardell (kan uteslutas)

Så här gör Du:
Krossa potatisen och rör den smidig
med 1 msk smör och kokande mjölk.
Bryn löken och stek köttet hastigt.
Låt rivebrödet svälla i buljongen. Rör
i buljongblandningen i potatisen tillsammans
med finfördelat kött. Lägg
eventuellt ner en hackad sardell för
den goda smakens skull och smaka
därefter av med salt och peppar. Värm
hela anrättningen försiktigt under
omröring. Späd med mer mjölk om
så skulle behövas.

WARNING - detta kan bli Din dyraste taxiresa någonsin

Min enda källa för det här är en kompis som jag gick taxiutbildningen med och som enligt egen utsago tog den här bilden häromdagen på Norrmalmstorg.

Det här är ett jämförpris som alla taxibilar ska ha väl synligt från flera meters håll. Det pris som anges här på bilden avser denna taxibils högsta taxa för en mils körning under 15 minuter inklusive alla avgifter. Som jämförelse kan nämnas att Taxi Stockholms högsta jämförpris är 310 kronor.

Det är ungefär 4.5 mil mellan Stockholm och Arlanda. Taxi Stockholm har ett fast pris på denna sträcka, 520 kronor. Med bilen som har jämförpriset 9909 kronor understryks att det inte finns ett fast pris till Arlanda utan att allt går på taxameter vilket betyder att en resa kostar nästan 45 000 kronor. OCH, det är helt tillåtet sedan avregleringen. Taskigt för den turist som landar i Sverige och hela resans budget går i kras i första taxin.