Ljusare

Tid är tydligen något man kan korrigera med några visare hit eller dit nuförtiden. Hur många gånger vi körde fel i tidsracet idag är omöjligt att säga för vi kom inte på dem alla direkt. En timme sena hela tiden. Maten på bordet först klockan tjuett. En köttpaj med lök, nästan engelsk i smaken - djävligt god alltså, om man får uttrycka sig vulgärt.

Helgen veks åt att "rigga" balkongrummet. Sådana rum har man ju en förmåga att proppa igen med all sköns bråte när det inte är säsong utan bara en slags vinterförvaring för sådant man inte vet ska ta vägen.
Två stora plastsäckar blev det inklusive en del sättpotatis som hamnat i plastpåse och nu simmade runt i sin egen illaluktande förruttnelsestärkelse, jag har tillräckligt i alla fall. Ett par kilo St Thora, en utsökt ny potatis som togs fram för odlarna på Bjäre för några år sedan och som jag odlade med framgång i fjor sommar.

Balkongen blev ett eget rum igen som jag trädäckat och glasat in. Ljuskronan från jul får ny tjänstgöring här ute tillsammans med andra ljusstakar.
Igår kväll satt småtjejerna tillsammans och snattrade och stod i och drack kvällste där ute.
-Det är så fint att det kittlar i hela kroppen, sa Alma.
Efter ett tag avtog småtjattret och när jag kollade så satt de båda två i de sköna balkongfåtöljerna invirade i en var sin pläd och sov så sött.
Ikväll sitter jag själv där och skriver och smuttar på en överbliven alldeles utmärkt, ja faktiskt den allra bästa, kylskåpskall Zeunerts Påskmust.

Bai Pad Grapao moo

Den ska vara så het att den får tandköttet att pulsera och chilin lyfter den feta fläsksmaken och den milda basilikan.
En sådan erfor vi hemma idag. Enkelt med vit ris. En Bai Pad grapao moo.
Kolla gärna också på bläckfiskvarianten som jag skrivit om här.
Där finns också receptet för den hågade. Byt bläckfisken mot lagom mängd fläskfärs.

Mitt patinerade orangeri

Det är snart dags, tänkte jag. Dags att sätta fart på det som sovit lite, vintervilan är över. Dags att städa, att se över patinan från många säsongers odling. Nu är det dags. Frösådd alldeles snart.
,

Körsbärsblom, falukorv och Rodjanas vackra brön

Kan inte undanhålla ännu mer av vår blommande vardagsrumskörsbär

Det blir en trött fredag med stapelfödan falukorv. Och så hade vi tänkt ha plättar som dessert, men nu är vi så mätta och dästa att vi tar dem till frukost istället.

Jag är såld på Falukorv, det är väl liiiite känt vid det här laget och lika lite känt är väl att jag skrev en bok om Falukorv som kom ut för åtta år sedan, men som är lika aktuell fortfarande.

Så fick jag höra en grej igår av "dietisten". Hon sa "det spelar ingen roll hur mycket GI du än äter, dricker Du vätska till maten så kör sockret i topp i alla fall, så drick före eller nån timme efter maten så klarar du dina intentioner bättre."
Jag har ju inget emot att det är så och rättar mig gärna i ledet, men ÄR det verkligen så?

Enkla, goda, varma, vardagsbrön

Rodjanas vackra brön (och som vanligt har jag frågat henne om jag får skriva så i rubrik och text och det fick jag!!!) kom till i en hast utan att jag egentligen inte märkte hur, bara doftade mig till. Så är det, med Labans dinkel, lite möllemald råg och linfrön.

Lammstek till lyst

Lammstek från innanlåret och med en tryffelkål

Vi hade den i kylen sedan tre dagar. Den låg där och bara väntade, men hela iden tog latmasken tag i oss och vi lagade något snabbare, något enklare.
Igår kväll, när jag kom från utflykten till Warhol på MM, doftade ända ner i trapphuset, lammstek och örter, tryffel och kål.Det är en bra kombination hela vägen.
Lam,msteken som råkade vara svensk fick gå aningen för länge, men det var bra kött, jag tror inte jag haft ett mörare lamminnanlår tidigare, smältvarning.
Rodjana lät den ligga i 150 grader - för varmt om jag för döma - och sedan dtekte den ända upp till 66 grader - jag vill ta den när den är exakt 62.
Vi silade bara skyn och kokade ner den något. Vitkålen var dyr, 36 drygt kilot, men så var det finaste spetskål i små huvuden (cirka 11 kronor styck). I bitar och hastigt förvällda i lite buljong med tryffel och en skvätt grädde blev det ett perfekt tillbehör.
Ett fat med finaste lammsteken, och ett fat med den godaste tryfferade spetskålen,

Lammet var bara ingnidet med rosmarin och östes med sin egen saft ofta.
Jag säger som Nisse Sundberg på klassiska gamla Hemse Hotel på Gotland brukade säga - "man ska inte tramsa med lammen", men å andra sidan sa han det om det mesta, laxen, ålen, grisen, iden. Han ville ha en enkel matlagning och det var en djädrans fröjd att stå bredvid honom i köket. Han är borta sedan många år, men jag tänker väldigt ofta på honom, det han sa och hans kunnande och hela tiden hade han en klurig blink i ögat.
Gott lamm blev det i alla fall idag och en liten bit har vi kvar till kallskuret i morgon, med äkta saltgurka och eget rågbröd.

Körsbären blommar

Vi tog in ris till påsk...som vanligt alldeles för sent, men inte för sent för att den skulle blomma. Fortfarande är det ju påsklov och idag sprack blomstren ut på hela grenen. Körsbärsblom hemma - inga klasar av blommor, inga stora bolliga vita moln, men ändå en föraning om våren som i alla fall kommer. Det hjälper oss att stå ut!

Andy Warhol sensuell galenskap

Förvandskad Warhol, av Göran Lager©

Det måste vara det sensuella eller det utlämnande personliga som gör att jag alltid dragits till Warholas bilder och filmer. Han är allt det där som inte jag är, men som finns där som en spännande lust.
Ytligheten i måleriet. Såg en Campbellburk avmålad i kasein, tunna tunna stråk av färg, så djävla enkelt, så ytligt vackert - färgen vibrerade, men inte bara den slags ytan utan också det barnsligt ytliga i kommentarerna, pistolen, överkörningsolyckan, misshandelsbilderna, sprutorna (är det
verkligen sådana med=), elektriska stolen, kukbilderna med gaffeln, Monroeupprepningarna, vansinnigt bra och tänk att de ruskade om, analyserades, ifrågasatte på allvar.
Gå dit - ta med barnen. Jag hade Lovisa med idag och hennes huvud är fyllt av Warhol nu.