Förvandskad Warhol, av Göran Lager©Det måste vara det sensuella eller det utlämnande personliga som gör att jag alltid dragits till Warholas bilder och filmer. Han är allt det där som inte jag är, men som finns där som en spännande lust.
Ytligheten i måleriet. Såg en Campbellburk avmålad i kasein, tunna tunna stråk av färg, så djävla enkelt, så ytligt vackert - färgen vibrerade, men inte bara den slags ytan utan också det barnsligt ytliga i kommentarerna, pistolen, överkörningsolyckan, misshandelsbilderna, sprutorna (är det
verkligen sådana med=), elektriska stolen, kukbilderna med gaffeln, Monroeupprepningarna, vansinnigt bra och tänk att de ruskade om, analyserades, ifrågasatte på allvar.
Gå dit - ta med barnen. Jag hade Lovisa med idag och hennes huvud är fyllt av Warhol nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar