Kvällsmat efter Färilakorv och stuvad penne till lunch

Sommarens clou när det gäller mackor var ändå PelleAdolphsons och Christina Forsbergs Pain Baigneur i Ö-vik. 

Den vi åt på utsiktsberget i Överfälle med tonfisk, sardeller, sallad och tomat hade allt man kan tänka sig och tydligt inspirerad från Nice och av ingredienserna förstår var och en varför.

Det är också en macka som gärna låter sig varieras. Hemma ikväll hade jag några mjuka tunnbrödsskivor och eftersom jag och A festat loss rejält på Färilakorv och stuvade penne så räckte det med en kvällsmacka, en Pain Baigneur med Hovrainslag. Nyskördade salladsblad från landet, Herrgårdsost 12 månader, majonäs, lufttorkad karré från Delins och så sardeller (vårt sardellkonto är astronomiskt just nu).

Sådär ja, värdig smörgås till kvälls medan bönderna sprider dynga på täkterna ikring så man verkligen känner att man är på landet.

Renens lov i Hovra

Vi var lite tveksamma, skulle vi orka en renmiddag efter Delins isterband till frukost och nudlar med sidfläsk till lunch. Kanske en limpsmörgås med långlagrad ost hade räckt.

Nu blev det istället som vi tänkt från början. Renkotletter som stektes för smak och sedan brässades i buljong som kokades ihop med grädde och nyplockade svarta vinbär. Alldeles förträffligt med lingonsylt och potatisplättar till.
Sådärja, kanske grötfrukost i morgon bitti.

Snudda och tillbaka

Tillbaka till verandan för morgonkaffe. Kontemplativt så det förslår!

Så var det, snuddade vid Stockholm häromdagen, i fredags noga räknat. Hämtade A, lämnade K. I söndags tillbaka till lugnet bland de blånande bergen, forsen och skogen. Lite småkyligt om kvällen, tänder i spisen, gör bilder, promenerar Assar.

August simmar i Ljusnan alldeles ovanför forsen.

Tack för att frysen är rik på mat. Makade plats för 10 kilo blåbär och tog upp
vårrullar som lördagsmiddag vid det korta besöket hemmavid.

Rökt harr och en fantastisk dag

Det var en helt vanlig dag uppe på torpet. En dag som blev en utflyktsdag tillsammans med Eva Britt och Yngve, människor som känner varenda tuva i trakten och vom ville visa oss ett smultronställe efter Ljusnan.

Eländigt backigt, vårmark svämskog, myggigt men nästan olidligt vackert.

Framme satt vi på hällar dit få hittar vägen, lyssnade till forsen, såg rester efter flottningstiden.

Sol och väldigt god matsäck, kaffe och tiden bara rann undan. Yngve som är en fiskare av rang plockade upp fyra små harrar och två abborrar.

Det blev en pärla av den dagen, bort från renoveringsarbeten på torpet och andra förpliktelser. Efter att ha ramlat raklång i ett av kärren förstår jag också att jag måste träna min balans ytterligare för att få bukt med sviterna efter min vestibularisneurit förra året.

Hemma och dagen efter ringde Yngve och bjöd in till lunch med harrarna som han rökt. Mat som det smäller i munnen av, enkelt, traditionellt och jävligt gott.

(Nu köpte jag ett spö på en gårdsauktion för 20 spänn, men utan rulle, drag har jag som jag tror passar, fiskekort löser jag i veckan som kommer, rök måste förstås byggas, men får hålla till godo med stekt harr till en början – visst ja, vet inte riktigt om jag får fisk förstås. Tar ett foto och sätter upp som målbild på kylskåpet så kanske det löser sig)

Skogens vackra bär hemåt

Jag har aldrig varit förtjust över att gå i skogen, framåtlutad för att plocka bär. Alltså jag går gärna i skogen, svamp tycker jag är kul, men inte de där pyttesmå bären och gå där och repa med bärplockare och veta hur mycket rensning som återstår innan man får en skål fylld att råröra eller äta med lite grädde.

Jag gör hellre annat!

Sedan förra året har vi inhandlat plockade, rensade blåbär och lingon i Bollnäs på vägen från torpet och hem. (Hanssons bär på Renserivägen) Stora backar om fem kilo i varje.

Igår gick blåbärsbilen neröver helgen med 10 kilo vackra blåbär. Nu har vi förpackat och lagt i frysen, men det är klart att färska bär ska åtnjutas direkt, skogssvala med tjock grädde.

Så är det och så fick det bli. Nästa gång vi åker hem är det lingonvagnens tur för rårörda härligheter hela vintern till renstekarna, till strömmingarna, till blodmaten, till mjölmaten och potatisbullarna.