Min vackra dotter i svenska Elle

Det är väl klart att jag inte kan undanhålla uppslagen med min Lovisa i svenska Elle. Hon jobbar framgångsrikt som modell och är bosatt i NY sedan snart två år

Det är ofta jag känner att det är jobbigt att ha en dotter på sådan distans, men när vi hörs av och när vi väl ses (hon kommer hem med ganska jämna mellanrum) så är det med största värme - hon är en klippa och hon är Lovisa hur stora hennes modellframgångar än är.

Nyligen var hon på besök hemma hos oss på landet och hon hade beställt snö till sig själv och hennes Keison. Kärt att ha dem hemma och snöade det gjorde det!

Rostar torkad thaichili - det är rena helvetet

 

Jag behöver svartrostad het thaichili till en nam prig bun, det vill säga rostat chili som mortlas och blandas med limejuice och fisksås till en dip för kaoniew det vill säga ångkokt skogsris "sticky rice" eller kladdris som vi säger till vardags.

Vet att jag är superkänslig för chiliångor och försöker öppna korsdrag och fläktar, fönster och dörrar. Det hjälper föga när det börjar knäppa i torra stekpannan och de röda chilifrukterna börjar svärtna. Halssvedan blir påtaglig, näsan täpps igen och bihålorna svullnar, ögonen rinner. Men nöden har ingen... . Rostningen är ett måste och matlagning blir ett slags lidandets lusta. Vet hur hettan är ett måste med sältan och syran till riset och till maten (pak chi 'mortlade korianderfrön' och fisksås där köttet får marinera och sedan semitorka i ugn på svag varmluft och sedan hastigt stekt i olja) Vet hur det smakar där jag lider under rostningen. Ser fram mot middagen om söndag med den ilskna rostade chilisåsen till riset.

Mer om att torka kött

Här lite annat det här passar till.

Det här är också gott med rostad chili

Här är en sötare variant på rostad chili, nam prig pau

Innanlår på kalv från Stenspers i Tallåsen blev schnitzel till middag igår

Jag vet inte riktigt om alla gårdsbutiker levererar annat än en slags romantik och längtan tillbaka till den där tiden när man gick till närmaste gård och hämtade mjölk och kött och mjöl. Nu inte sällan heller långt borta från det prisvärda. MEN DET FINS LYSANDE UNDANTAG!

Här på Tabberaset brukar jag lyfta de jag stöter på och som är bra och väljer att glömma dem som inte alls håller måttet. Lyfter gärna mejeri från Kajsa på Antuna Gård, chark och världens bästa korv (isterband) från Franzén som levererar från kylbil eller står på Bondens marknad i Stockholm och sedan en tid tillbaka kött från Stenspers i Tallåsen.

I måndags förbi hos de sistnämnda,Stina, Robert och Tommy på vackra Stenspers gård i Tallåsen (Hälsingland) - en lika välordnad gård som gårdsbutik.

Här går deras Aberdeen Angus ute året runt, sommaren på skogsbete och övrig tid på sjöängarna ner ån, man får känsla av Afrika. 

Handlade ett par kilo kalvfärs, ett innanlår av kalv och en högrev. 

Idag blir det ett femtiotal vårrullar av kalvfärsen och igår bankade jag ut några skivor innanlår och lagade wienerschnitzel. Sparade lite av innanlåret att skiva tunt till söndagens sukiyaki. Av högreven blir det en blanquette de veau, dvs kalvgryta med champinjoner och smålökar.

Måste också länka till vad jag skrev om gårdens råbiffmalda, och här om gården i allmänhet och hamburgarna i synnerhet.

Vad kan man nu utläsa av detta? Jo, att vi väljer att njuta av kvalitet, god smak, bra miljötänk i stället för att ständigt vara missnöjda av industriskit med kemiskräp i maten.

Morgonkaffet - bästa på hela dagen

Nu är julen slut slut slut! Dags att ta ner de få små 

juldekorationer vi har. Funderar över det nu under det 

tidiga morgonkaffet, en espresso i spisa ribb. 

Bästa lilla privata kaffestunden klockan kvart i sex innan dagen riktigt vaknat

och när vi gått från nära 30 minus till Stockholmsväder och detta i ett nafs. 

Vardagen är över oss igen och planer för den. 

I förrgår Tallåsen på restaurang Torget i 27 minusgrader. 

En alldeles förträfflig kalvrygg från Stenspers gård i byn, 

terroir så det förslår - bästa köttet. Igår svängde vi förbi 

gården och fick md oss ett innanlår och en högrev 

samt två kilo köttfärs - nu blir det wienerschnitzel och 

blanquette.

Tallåsen lever upp till sitt rykte. Från att ha varit en rik 

småföretagarbygd till en insomnad utvandrarbygd till att nu 

vara ett mål för resan med en sammanhållen bykänsla och folk som bryr sig.

Inte något sparkande idag, minus 22!

 

14– på termometern och sjunkande, man liksom vaknar upp på dasset

Tröstar mig med att mumla tyst för mig själv att "så här har folk haft det betydligt längre än med WC i värmen inomhus.

Värst är när man är klar och ska dra upp brallorna, iskalla så man oroar sig för frostskador i grenen.

Samtidigt, att sitta där på fjöset och filosofera i tystnaden och titta ut över den snötäckta trädgården, det är ganska så skönt i alla fall. 

I natt var det 14 minus, klart mot söder men molnigt mot norr. Min norrskensapp, Aurora, hintade om möjligt norrsken, men det lätta snöfallet satte P för den upplevelsen. Ser inte ut som att jag ska kunna uträtta mina behov med norrskensunderhållning ikväll heller, molnigt och ännu mer snö är annonserat.

Egentligen ett fantastiskt liv att leva. Liksom mitt i en skithustradition som går hur långt tillbaka som helst.

Vedspisen sprakar och ger värme när jag kommer in från äventyret.

50 vårrullar , vego, i ett nafs - lite saltiga, lite heta. Det här innehåller de:

En gul lök i tunna båtar 1/2 mm fick långsamt bli mjuk i stora järnpannan på vedspisen. Hällde över ett sådant där paket med sojafärs (vilket jag egentligen föraktar då innehållet knappast är att lita på) Två fint rivna morötter fick sällskapa löken efter en halvtimme och ytterligare lite tid ett grovt, rivet, halvt, litet vitkålshuvud (alltså mäter inte utan går på känn), kanske en knapp liter. Några matskedar mirin och några matskedar Kikkoman, en msk svampsoja och en rostad het chili. Allt fick gå på låga plattan, alltså vedspisens platta längst från elden länge, alltså längre än man kan tro, bara smälta samman. På spåisen varmaste plats friterade jag en halvliter finfördelad grönkål (från egna landet) i lite olivolja. Vitlök (OBS genom vitlökspress!!!!) rörs ner.

Två nystan glasnudlar överhälls med kokande vatten i en bytta och får ligga kvar i fyra minuter. Klipp nudlarna med en sax där de ligger i byttan, klipp ivrigt, nästan hysteriskt, så blir det bra. Häll i sikt och låt rinna av efter överspolning med iskallt vatten.

När röran i den stora stekpannan svalnat så rörs röran ihop med nudlarna, blanda noga i en större bunke.

Sådär ja, nu är det dags att rulla rullar av vårrulledeg. Det blev 50 stycken. Vet att det kommer att gå åt  i morgon, 16 sorterades ner i frysen. Härligt att ha, fyra friterade vi som en förrätt idag, väldigt gott.

Föe dsen som vill laga mat mer nogräknat och som behöver exakta mått så har jag det här, följ länken.

Och här är allt jag skrivit om vårrullar här på tabberaset.