När jag åt Bea med Mannerström och blev överraskad av tillbehören

Det låter som en rubrik i "På minuten", men är hämtad från min egen verklighet och vardag. Jag har alltså ätit bearnaisesås, denna mannerströmska akilleshäl, i sällskap med föremålet som enligt honom själv vill ha den lite lösare.

Visst är det så, att smakerna i en bea släpps lösare när såsen inte görs som en vispad äggvita fyllt av bara emulsion!

Körde en helaftonsshow med Mannerström som huvudperson på en Studentafton i Lund för några år sedan. Studentaftonen har ju en hundraårig historia med enorm dragningskraft och förväntan. Här har stjärnorna passerat revy och presidenterna sammanfattat.

Man undrade, hur ska man få flera hundra studenter att sitta kvar i timmar och bara lyssna på mat. Det var ingen konst alls.

Nåväl, studentaftonskvällarna avslutas alltid med de närmaste i kretsen av arrangörer som tillsammans med kvällens begivenheter, i detta all först och främst Leif och så jag själv, äter pytt i panna med tillbehör.

Pytten var denna kväll alldeles perfekt enligt Leif. Självklart blev han förvånad över tillbehöret bea och undrade förstås vadan detta?!

Jo, svarade panelen av studenter, att det härör från ett besök av dronning Margerete för många år sedan. När dronningen informerades om att pytt i panna serverades frågades hon inledningsvis om det fanns någon allergi eller om hon önskade något ytterligare till pytten.

"Ja bearnaisesås", svarade hon.
"Är det en dansk tradition", frågade studenterna något förvånade.
"Nej, den är svensk" svarade dronningen frankt.

Så fick det bli och sedan dess så ock vara.

Självsagande, rårörda krösor - lingonsylt när den är som bäst

Det är en ganska märgtyngd skogsdoft, rå i överbyggnaden och egentligen ganska bittert skarp - den framkallar alla minnen från alla gånger från förr när jag gjort rårört.

"Krösa-Majas mos skulle vem som helst kunna tycka om. Hon började

göra mos när man hade förstått att lingon ska sötas med sirap eller socker.

Men det var först när man blandade i grädde i de rårörda sockerlingonen

som det kallades krösamos. Så visst var det gott och alldeles utmärkt till

både pannkakor och småländsk ostkaka."

Texten är från min bok "järnspisar..." där ett lååångt kapitel tillägnas dessa rika smaker som olika slags lingonmos framkallar.

Just i ögonblicket får lingon nu ligga och mogna med socker. I morgon bittida är det klart att läggas på lördagsgröten!

En av favoriterna, marinerade apelsiner

Ibland kommer den över mig, den oemotståndliga smaken av apelsiner marinerade med vanilj.

Sex präktiga apelsiner skinnas och skäres. (helst ska de naturligtvis filéas)

Två apelsiner saftas ur efter samma princip som den här.

En halv stång god vaniljstång skrapas ur och allt, inklusive läggs i en kastrull med "saften från ovan" och någon matsked eller två med socker.

Lägg två gelatinblad att vattna kallt i fem minuter, värm apelsin och vanilj och smält ner gelatinet. Häll över apelsinerna och ställ att svalna. Gelatinet gör desserten simmigt skön.

Nedsläpad till mässan mötte jag föreningens kärntrupp - entusiasterna

Fr.v Hanna Ström Eva Bysing, Göran Lager, Kerstin Johansson och Martin Ström

"En an gör så gott en kan"

Ville visa mig på föreningsmässan förra helgen och trillade ner till Stinsen. På rad stod min egen Hembygdsförening jämte systerorganisationerna i Sollentuna; Folkdansgillet och Slöjdgillet.

Pockades på gruppbild för de historiska rullorna och det går väl an nu när kavajen är alldeles ledig, men man kan fråga varför han, den där förskräcklige Lager (citat skulptören Thomas Nordberg), inte kan kosta på sig ett leende?

Föreningsmässa för Hembygdsföreningen - avstamp mot digitaliserade texter och nytt sätt att kommunicera

 Just den där första bilden Lovisa tog på Föreningsmässan på Stinsen förra helgen är intressant, den uttrycker forntid och nutid i samma andetag.

Sollentuna Hembygdsförening lovade förra årsmötet att ta första steget in i den nya tiden, ett slags 2.0. Den tiden är nu.

Föreningen har precis inlett arbetet* med att digitaliserade det mesta som skrivits sedan 30 talet fram till nu. En ohyggligt rik kunskapsbank som nu blir sökbar in i minsta detalj.

De gamla människorna som levde på höjden ovanför Edsbacka Bistro under folkvandringstid (det är utgrävningen av deras gravar som visas på skärmen och som kan läsas mer om här) hade självfallet inte haft ett uns motstånd mot utveckling. Dessa människor tog tillvara allt som gjorde livet enklare, allt som gjorde dem klokare, kanske allt som gjorde dem andligare(?).

Så tänker vi också, även om det finns bland oss äldre som hellre ser att allt finns på papper för att det blir mer verkligt då. För att göra resonemanget lite mer kryptiskt är det väl samma människor som kanske har svårt vid allt abstrakt tänkande. Sådana som säger att de är andliga, men inte är i närheten för abstraktioner gör verkligheten ogripbar.

Jo, jag håller med om att ett bokbord är gripbart och rejält och dessutom trevligt. Men jag är samtidigt övertygad om att detta bord med skrifter, pamfletter, rapporter, årsberättelser snart kommer att få samma funktion som en trivselbrasa i vardagsrummet. Några kommer att säga: "Har Du läst det på riktigt" och syfta på pappersutgåva. Andra konstaterar att de sökt efter kunskapen och tagit den till sig. Snart kan vem som helst gå in på sollentunahembygd.se och gå in med till exempel sökordet "Årsberättelse" och få upp den senaste årsberättelsen, läsa på skärmen, eller för den konservative, skriva ut på papper. Självfallet kommer det att gå att söka på specifika ord som förekommer i det samlade textmaterialet.

Även Sollentuna Folkdansgille var på
Föreningsmässan och bjöd på folkdans från scen

Det skrivna arkivet, det reella arkivet, är viktigt och man kan konstatera att vid en inläsning av allt det samlade materialet kommer vi samtidigt att få ett överblickbart referensbibliotek där allt vi skrivit och editerat genom alla år kommer att finnas i fysisk upplaga på säker plats.

* Man kan fråga hur vi inlett arbetet? Jo, genom att börja sammanställa materialet fysiskt, ta fram olika sökbibliotek, undersökt inläsningsmöjligheter och välja lagringsplats

Bekantskap med Sebastiens Brödpassion vid vindmalet mjöl från Överby Kvarn

När vi träffades var det som vi känts vid länge, ändå har vi inte träffats mer än små korta stunder här och var, knappast minnesvärda. Nu har vi plötsligt blivit  "nästangrannar" och fick ägna varandra några häktiska minuter uppe på Överby Kvarn.

Sollentuna hembygdsförening har via bidrag lagt ner nästan en kvarts miljon kronor under hösten för att klä kvarnen i en ny panel. Den blev helt fantastisk och man känner sig stolt över att vara deltagande i besluten som bidrar till att allt kommer att fungera med kvarnen ytterligare många år.

Sebastien Boudet är en av de första som fått se kvarnen sedan den renoverats och var naturligtvis klart imponerad över detta slags fullt fungerande monument över en tidig teknikhistoria förvaltad av nutidsmänniskor som orkat bry sig!

Överby Kvarn är faktiskt den enda fungerande väderkvarnen i hela Stockholms län.

Sven Andersson, en av "mjölnarna" i
Sollentuna Hembygdsförening

Den 22 dennes spänns dukarna för kvarnvingarna och om vinden är den rätta mals det vindmjöl i den nyrenoverade kvarnen. Vindmalet mjöl flyger! Finns att köpa på plats och ger världens bästa surdegskultur.

Hitta till Överby: http://goo.gl/maps/VHyAg
Så var det den här länken som visar kvarnen i full gång, kolla in!

Torkning som konservering - smakkoncentrat!

Den 30 september öppnas dörrarna till en halvdag på Hersby Hembygdsgård som till en del ska gå i torkningens tecken. Torkning som en av de äldsta och kanske mest smakförädlande konserveringsmetoderna. Kryddörterna från kryddgården ska plockas och torkas. Vår svampexpert* är på plats och vid sidan om experthjälp för att hitta det bästa av matsvampar i svampkorgen kommer hon också att visa hur man bäst torkar svamp för vinterns behov.

Jag torkar regelmässigt allt möjligt. Som i veckan torkade jag mästerligt god högrev som först fått marinera i rejäla skvättar fisksås, rejäla skvättar pojkesoja, en lite mindre skvätt ostronsås, grovstött vitpeppar, en lite skvätt lime.

Så 55 grader i ugnen med fläkten på och glipa i luckan. Efter några timmar är det klart. Lysande till kladdris och fisksås med chilli.

*återkommer snart om detaljer för Årets Höstmarknad på Hersby