Föreningsmässa för Hembygdsföreningen - avstamp mot digitaliserade texter och nytt sätt att kommunicera

 Just den där första bilden Lovisa tog på Föreningsmässan på Stinsen förra helgen är intressant, den uttrycker forntid och nutid i samma andetag.

Sollentuna Hembygdsförening lovade förra årsmötet att ta första steget in i den nya tiden, ett slags 2.0. Den tiden är nu.

Föreningen har precis inlett arbetet* med att digitaliserade det mesta som skrivits sedan 30 talet fram till nu. En ohyggligt rik kunskapsbank som nu blir sökbar in i minsta detalj.

De gamla människorna som levde på höjden ovanför Edsbacka Bistro under folkvandringstid (det är utgrävningen av deras gravar som visas på skärmen och som kan läsas mer om här) hade självfallet inte haft ett uns motstånd mot utveckling. Dessa människor tog tillvara allt som gjorde livet enklare, allt som gjorde dem klokare, kanske allt som gjorde dem andligare(?).

Så tänker vi också, även om det finns bland oss äldre som hellre ser att allt finns på papper för att det blir mer verkligt då. För att göra resonemanget lite mer kryptiskt är det väl samma människor som kanske har svårt vid allt abstrakt tänkande. Sådana som säger att de är andliga, men inte är i närheten för abstraktioner gör verkligheten ogripbar.

Jo, jag håller med om att ett bokbord är gripbart och rejält och dessutom trevligt. Men jag är samtidigt övertygad om att detta bord med skrifter, pamfletter, rapporter, årsberättelser snart kommer att få samma funktion som en trivselbrasa i vardagsrummet. Några kommer att säga: "Har Du läst det på riktigt" och syfta på pappersutgåva. Andra konstaterar att de sökt efter kunskapen och tagit den till sig. Snart kan vem som helst gå in på sollentunahembygd.se och gå in med till exempel sökordet "Årsberättelse" och få upp den senaste årsberättelsen, läsa på skärmen, eller för den konservative, skriva ut på papper. Självfallet kommer det att gå att söka på specifika ord som förekommer i det samlade textmaterialet.

Även Sollentuna Folkdansgille var på
Föreningsmässan och bjöd på folkdans från scen

Det skrivna arkivet, det reella arkivet, är viktigt och man kan konstatera att vid en inläsning av allt det samlade materialet kommer vi samtidigt att få ett överblickbart referensbibliotek där allt vi skrivit och editerat genom alla år kommer att finnas i fysisk upplaga på säker plats.

* Man kan fråga hur vi inlett arbetet? Jo, genom att börja sammanställa materialet fysiskt, ta fram olika sökbibliotek, undersökt inläsningsmöjligheter och välja lagringsplats