Lidl har sina ljusa stunder

Är det inte märkligt? Ibland slår vi våra lovar på Lidl, mest för att butiken ibland har små ljuspunkter. Bland annat säljer de ett tyskt alkoholfritt öl som är en riktigt besk törstsläckare för den som vill. Ibland hittar vi mellaneuropeisk salami som inte går av för hackor. Nu senast skinka.

Egentligen vet vi inte vad det är för slags skinka, inte mer än det som stod på etiketten att den är spansk och att det är ett klassiskt svart iberiasvin, dessutom att skinkan är saltad, kokt och torkad. Vi karvar av den så gott vi kan och det är en väldigt fin arom både på kött och fett.

Priset är bara 99 kronor kilot och vi fick en skinka på över tre, närmare fyra.

Välkommen också Du som kopplat Dig hit via DN

"Ja, jag säger då det!"

Så brukade man inleda förr i suckande tonfall när något man inte visste om plötsligt inträffat och det då var till ens egen fördel. Vi svenskar är ju sådana att vi då inte ställer oss upp och jublar, steppar, skriker eller dansar - vi säger istället suckande: "Ja kära nån2 eller "Ja-a, jag säger då det".

Men det är väl kul att DN pastan uppmärksammar Lagers Tabberaset under rubriken ..."sju andra tongivande matbloggare", tackar!

Så till lite ytterligare fakta om Tabberaset: Tabberaset Lager är nämligen en duett bestående av nämnde Göran Lager och dennes hustru Rodjana. Kanske är det till och med så att vi främst skriver om det Thailändska och Laotiska köket, men det spelar i och för sig inte roll - det är en blogg om mat och odling.

Den odling vi skrivit om har till stor del omfattat ett femårigt experiment med gamla odlingssorter inspirerat av Lena Nygårds vid Programmet för odlad mångfald POM, efter ett inslag jag gjorde med henne i radioprogrammet Meny i SR P1 (ett program där jag hörts tämligen ofta under många år). Efter att ha harvat med 1700-tal där man jobbar med känsliga sorter med oerhört låg avkastning, men ofta med en intensivitet i smak och doft är detta kapitel nu över annat än i några små odlingsrutor bara för skoj skull. Nu försöker vi bli självförsörjande på rotsaker till vintern, rotsaker, lök och bönor. Visst ja! det slår mig att det nästan är för sent att förså majsen (Turkiskt vete, enligt Linné)

I DN-artikeln av Bo Madestrand spekuleras bloggar och trovärdighet. Egentligen, för att det framgår så väl, är vår blogg Tabberaset.se "ofinansierad" utan några som helst kopplingar annat än som oavlönad senior adviser åt tvåstjärniga krögaren Björn Frantzén och restaurang Frantzén Lindeberg.

Vårt dagliga värv är väl intressant i och för sig. Rodjana lagar mat som kock i ett skolkök och Göran skriver böcker, gör radio och skriver artiklar, mest om mat, men också om en hel del annat.. Tillsammans har vi tre barn och två sedan tidigare i sträckningen 4-25 år.

Till Dig som är ny läsare här tack vara DNs tilltag idag lördag - välkommen att bläddra i inlägg från november 2006 fram till det Du läser just nu.

Fetbantning - fetdiet - bara att trycka in.

Dagen är dag tre vilket innebär den tredje feta frukosten. Jag är fortfarande mätt från middagsköttet igår kväll, grillad entrecote med bea. Är redan så sjukt trött på dessa raka smaker som jag bara varierar med olika mängder vitpeppar.

Exakt kl 07:00 - tisd:113.9 onsd:112.4 torsd: 111.5 =lost: 2.4 kg, vätska säger sakkunskapen, men skitsamma det är nästan 2.5 kg mindre att släpa runt på knäna. Nu förbränns fettet och då får jag väl räkna med ett kilo i veckan. Om några dagar ska jag tillsätta några smaker, lök, brockoli, champinjoner, mer ost, mer fröer och nötter.

Träningsdosen kommer att ökas efter vart har jag för mig att jag sagt så så får det bli.

Skittråkigt - inget socker, sockersjuk, abstinent.

A farwell to good life, i alla fall för några dagar (=ett stort antal kilo). Det här var vad vi åt måndags, grillade saftiga välhängda entrecoter med röror av olika slag, aubergineröra lagad med drös av vitlök på auberginer som lades på grillen tills de svartnat utanpå och mjuknat helt inuti, salt peppar och visp. En tabouleh på tärnad tomat, skuren persilja, bulgur och pressad citron. Vitlöksstinn Hummus Tahini. Nu ligger slika röror "på hyllan" tills fettbantningen givit önskat resultat.

Dom däringa specialisterna på det vansinniga i att proppa sig full med fett och proteiner har förvisso rätt, men tänk vad tråkigt det blev redan efter två dagar - det är liksom att bli sockersjuk inte i mening diabetiker utan att det nollade kolhydratintaget gör att man får ett vansinnigt sockersug.

Det där sockersuget ger sig till känna när som helst som om det liksom alkoholen var "listigt, falskt och starkt".

Åkte och hämtade Rodjana från jobbet idag och höll med den självklaraste min i världen på att föreslå en snabbis på Gateau med dubbelkaffe och enpersonsprincess. Eller höll på att gladeligen tacka ja när Göran Axelsson bjöd på kaffe och kanelsnurror (sådana där livsfarligt konstsötade) på Sollentuna boxningsklubbs styrelsemöte. Eller som när jag efter lunchen på Edsbacka Wärdshus (same same no difference yesterday) med lika stor automatik, eller snarare låtsas-som-att-det-regnar-attityd tänkte ta en chokladbit till kaffet.

Det här ser ju hur bra ut som helst, men idag känns det inte inbjudande, bara som ett måste. Speciellt dessa gick med rörorna ovan beskrivna

Så sitter jag här i sena timmen efter ytterligare en 350 grams blodig entrecote av finaste märke med Lohmanders chillibea och känner mig (jaa ärligt talat) spymätt. Och jag är SUGEN PÅ SOCKER.

Lärde mig av "polaren Nils", som är en av de närmaste inspiratörerna, att dränka osockrade frysta hallon i vispgrädde och sedan sleva i sig - "det hjälper och är bra". Men jag är proppmätt på kött och bea, men kanske ytterligare vispgrädde kan lägga sig som på toppen och mildra sockerångesten.
"Den ger sig efter tre dagar" sa Nils sist vi höll på.

Den lille älskade grillaren, alltid med, alltid aktiv, alltid med pappa.

Märkligt att jag efter två morgnar ändå ser fram emot att sätta mig på träningscykeln för en 20 minutrare klockan sju i morgon och i sällskap av P1 på radion.

Nä nu är det hallon och vispgrädde som gäller som nattamat och jag lovar att ställa mig offentligt på vågen i morgon bittida efter cyklingen.!

Fettbantning och Glykemi va fan det nu är?

Lunchen igår på Edsbacka Wärdshus som köksmästaren Pontus grejade till i hastigheten - bra kombo av kött och fett och ägg, alltså fetaostfylld färsbulle, hollandaise och äggröra - det liksom skriker "livsfara", men ska tydligen vara bra inledningsvis för mitt fortsatta liv. Tar nog en likadan idag också


Nämen, så här är det att jag var på Fäviken förra helgen och inledde vistelsen med en helt fantastisk timme i bastun (har inte brytt mig om bastu på säkert 30 år) som låg i vägg i vägg med mitt luxiösa boende (där man vaknar till orrspel och tjädertjut).

I den nakna bastun såg jag den nakna verkligheten. En glasvägg med spegling som man passerar till duschen. Jag spratt till för jag undrade "vem fan det var för fet djävel i spegeln".

Alltså - att se sig själv i sanning. Då finns det två alternativ känslomässigt. 1) Bryta ihop 2) Agera.
Under mina år har jag haft hur många tillfällen till hopbrytning - ja till och med fullständiga livsslut. Uppenbarligen ligger inte det för mig. Återstår endast alternativ två, att agera, vilket förutsätter just det jag beskrivit: insikt och fullständig kapitulation (vilket inte är detsamma som att bryta ihop).

Frukosten alldeles nyss, stekt fläsk fyra ägg, eller om det var tre, bara vända ner i fläskfettet. En sak: man blir djävligt mätt

Igår inledde jag. Utgångpunkten lästes 113.9 tidigt om morgonen.

Inledningen är tuff - andra dagen idag - frukost: stekt fläsk fyra ägg, lunch: köttfärsbiff, äggröra, hollandaise, midag: välhängt entrecote med bernaise, mellanmål: jordnötter, sodavatten.

Varje morgon (som igår och idag) 20 minuter i lugn takt på motionscykelns lättaste motstånd. Att ökas succesivt.

Results denna morgon läses 112.4 tidigt om morgonen

Ser fram emot morgondagen.

...men jag har ju inte gjort fötterna än, men skägget är i ansiktet.

teckning; August Lager

Femte ungen på raken som gör huvudfotingar - plötsligt efter en hel del skraveringar så satt den där och med sedvanlig träffsäkerhet och bestämdhet. I nästa ögonblick är förmågan tappad, den omedelbara, osentimentala.

En brasa nära Dig

Gjorde ett tvådagars avbrott och körde igår upp till Fäviken för ett jobb och sedan ner idag igen. Jag hamnade lagom för att fira Valborg och slapp gå över ån efter vatten - brasa i Gillbo på allmänningen alldeles i närheten av där vi bor.

I morse vaknade jag till orrspel vid snöklädda Åreskutans baksida - det var varmt i solen, behagligt för bara kavaj. Nu ikväll hjälpte det inte ens med vinterjagckan och yllepullover - precis så brukar det visst alltid vara på Valborg.