Det sliter hårt

Tabberaset ska ha semester snart - inte från bloggen, men från värvet. Spurten inför den stora sommaren inleddes förra veckan och kvar finns ett större projekt som ska "i hamn" inledningsvis på måndag + ett par småintervjuer och ett större beställningsjobb för hösten.
Det värsta är ju att bäst man hyvlar så blir det spån och plockar man upp något av spånen så har man upphöjt dem och då finns det plötsligt anledning att hyvla igen.
En stor del av min tid går åt till att "spåna" och sedan göra något av alla dessa spån där de flesta är återvändsgränder och några utvalda blir gyllene.
Klas Lindberg

Togs in av TV4 igår morse och reste till Vimmerby dagen innan då "morgonsoffan" sändes från Astrid Lindgrens Värld. Det blev en sen torsdag - träffade folk som jag inte träffat på länge och det blev snack i timmavis. Så kom Klas Lindberg körande från sitt jobb som kökschef på Ramkvilla Wärdshus med det ena tråget efter det andra med råvaror.
Alltså, maskineriet för några minuters matlagning en fredag är gigantiskt, men genomslaget är enormt.
Steffo Törnqvist

Tyvärr har matminutrarna blivit snuttifierade från fredagssoffan. Det är lite synd för just om fredagen brukar ju Steffo Törnqvist vara en av två programledare och han är otroligt intresserad och kunnig och rapp i käften. Jag gillar hans slängar och blixtsnabba småelaka kommentarer. Han är aldrig generad över att visa lust.
I går morse var han flankerad av Annika Hagström. Vi har träffats någon gång tidigare på någon middag som ingen av oss mindes. Igår morse var det ett behagligt möte, inte minst för att hon upprepade gånger deklarerade hur mycket hon gillar min bok och hur mycket hon lyssnar på mig i Meny vilket kan läsas som att jag är otroligt lättsmickrad.
Förr kunde jag inte alls "ta" smicker utan viftade bort det för att gå vidare. Idag känns det bara trevligt att kunna vila i det faktum att omgivningen omskattar mina kvaliteter. Jag förstod att det aldrig annars skulle kunna uppstå en jämvikt mellan kritik och support, balans.

Det har alltså inte blivit så mycket "sova" den senaste veckan och igår kväll var det trevlig studentfest hos min stora sons klasskompis tillika våra vänners dotter. Kokt lax, kallrökt lax, såser och röror, sallader, inläggningar och majestätiska ostar, jordgubbar, choklad, mango. Underbart att sätta sig ner och njuta.

Gick bet igen

Ja jag gick alltså bet igen på Meny och Linnéserien. Anledningen är sorglig då de planerade inslagen fick flytta på sig av en enda orsak och det är Povel Ramels bortgång.
Nu försvinner de gamla ikonerna en efter en efter att ha levt ett helt liv.
Meny mindes Povel som den matmänniska han var och gjorde det värdigt och fint med repriseringar av gamla intervjuer och klipp från Povels medverkan i programmet. Povel var ju också med om att instifta Gastronomiska Akademien.
Jag vågar trots allt utlova fortsättning av Linnéserien kommande torsdag.
Anledningen till att jag inte rättat mig själv förrän nu, drygt 24 timmar efter utlovad sändningstid är, som alla förstår TV4 morgonsändning idag.

Upprepning av Linne

Det tycks bli en ful ovana här på bloggen att tipsa om radioprogram som inte är.
Så gjorde jag för 14 dagar sedan och så gjorde jag i veckan som var.
Har inte riktigt fattat att Sveriges Radio P1 kör min Linnéserie i Meny varannan torsdag. Alltså är det i morron.
Tabberasets uppmärksammade serie om Carl von Linné rullar alltså vidare i Meny. Torsdag 10:03 i P1 SR går resan till matbordet på allvar - maten hos Linné på hans tid berättad av en "invandrare", nämligen den lille svarte slavpojken Badin från S:t Croix som Lovisa Ulrika fick som present och som hon genomförde ett rent Alva Myrdals uppfostringsprojekt med. Tanken var att se "hur en vilde från djungeln betedde sig i den upplysta världen om han fick fria tyglar".
Jag låter Badinl berätta om maten vid ett värdshus han återvänder till som vuxen, han slår sig ner vid bordet, ropar till köket, munhugger med bordsgrannen äter och berättar om minnenas mat, minnesmästaren Badin.
Lyssna på programmet direkt i radio 10:03, repris 00:03 och på lördag 16:03 eller ladda hem HÄR! I 30 dagars arkivet finns också de tre tidigare programmen i Linnéserien, om den lappska resan och resan till barkbrödens Dalarna.

"Lilla gubben"

Lilla gubben åtta och en halv dag gammal och väldigt underbar...

...och det tycker en stolt storasyster Lovisa också. Perfekt att vara sju år och få syssla med en liten söt lillebror.

Utplantering

Första jordgubben på G på balkongen - de i landet står i full blom

Jag får chansa - på 60 år har det inte varit någon frostnatt i Stockholm efter den åttonde juni - det ser inte ut att bli någon i år heller, inte ens efter Nationaldagen idag.Jag får ut med mina små telningar före fotbollen ikväll. Kan till och med tänka mig att nagga på fotbollen för att få det gröna i jorden - så förbaskat intresserad är jag inte, inte som Rodjana som sitter naglad.
Elegant rysk röd "grönkål", helt slätbladig och underbart god - kulturarvsväxt i mitt 1700-tals land

Vi kallar den Alfons Åberg för den säljs under den etiketten till barn att så och vi har haft dem i flera år, solrosorna, Almas och Lovisas, de blir fyra.-fem meter höga och är utmärkta klätterställningar för både störvaxböna, rosenstörböna och luktärt.

Fick dem av grannen "polacken" tillsammans med frön av polsk, ljuvligt grön sallad, rosenstörbönorna, små underverk i färg och kraftfulla att odla - grodde efter blötläggning bara på några dagar - det är de som annonserar att nu är sommaren på gång.
Trångt i lådan, majsen måste ut nu!

Kommer att vara superupptagen från i morgon eftermiddag. Sitter i TV4s morgonsoffa som direktsänder från Vimmerby på fredag och ska laga mat tillsammans med en lokal kock, dvs han lagar och jag berättar. Anses ju som en slags expert efter min bok om Astrid Lindgren och maten; "Järnspisar, hackekorv och tabberas" . Och på fredag kväll är det studentfester - kommer inte loss förrän till helgen och då har det säkert förvuxit sig i sålådorna. Majsen är redan så hög att rötterna kan bli förstörda om jag planterar ut senare än idag.
Mina astrar

Astrarna kan ha lite mer tid, de är tåliga, kålen har ingen näring kvar i jorden de står i nu, Dalian är över en meter hög, pumporna går i blom snart om de inte får motstånd i kompostjorden, kardon och kronärtsskockan riktigt längtar efter att få slå en pålrot och hämta kraft för att sätta blomknoppar.

Sommarjobb

Det är motsägelsefullt att sitta med de läckraste av tillagningar, de mest kärleksfyllda måltiderna, och sedan i hastigheten springa hem och riva med sig en hämtkebab till mig och Rodjana - konstigt att man är så sugen före och ALLTID ångrar sig efteråt!

Det kanske man kan kalla det - Sommerjobb - för nu handlar det om att dra in pengar till sommaren, just före sommaren. Och det är samma sak varje år; dygnetruntjobb.
Igår började jag klockan nio på morgonen efter att ha försovit oss och fått rusa iväg för att hinna med förstaklassaren till skolan - det blir ju en del vakande med automatik med en liten baby hemma även om det är Rodjana som tar det största ansvaret.
Nå väl - hem för snabblunch, hämtkebab, och ett första besök från BVC och sedan tillbaka till kontoret.
Christer Lingström

Sitter med en redigering för Sveriges Radio.
Har haft förmånen att följa Christer Lingström för en sommarserie, fem torsdagar i rad. Och där satt jag med dessa fem tiominutersinslag, väldigt personliga och överraskande roliga, ända till halv sex i morse och fick gå hem genom ett nyvaknande, ganska tyst, Nationaldagssollentuna.
Hemma hade Rodjana gjord feta härliga vårrullar med mycket intressant fyllning. Återkommer till dem senare någon dag.
Kommer att ha några sådana jobbdagsnätter till före semestern och pappaledigheten - en förutsättning för att njuta och jag njuter väldigt även av att jobba eftersom jag bara gör sådant som jag själv vet att njuta av.
Klockan nio var det full fart igen och idag ska vi vara svenska som tusan med vår lilla babypojke och våra små flickor och kanske också med stora barnen.
Börjar med brunch och bakeoff.

Va tusan fastnar inte plasten för

Den som jag skulle kunnat fråga finns inte mer.
Någon annan som har svaret?
En keramikbunke jag äger går inte att försluta med gladplast. Mina små serveringsbunkar à lá Stadshotell 1946 i rostfritt, släpper gladpacken från. Nej förresten den släpper inte, den vägrar fastna över huvud taget, den liksom är som att hälla vatten på en gås. Och jag serverar alltid sockerpotatis i dem och vill ha gladpack över så att de ska behålla värmen fram till de kommer på bordet.

Så här gjordes "sockerpotatis" på stadshotellen förr:

Det här behöver Du:
2 kg småpotatis av fast sort. (större körsbärspotatis är utmärkt, men svår at få tag i)
3 msk skorpmjöl
1/2 msk strösocker
1 tsk salt
rejält med smör till stekning

Så här gör Du:
Koka oskalad potatis tills den nätt och jämt är färdig. Har du inte fått fatt i småpotatis så ta ut jämnstora potatisar med ett kuljärn. (legymjärn), eller skär i jämna skivor till stekpotatis
Hetta upp en panna och fräs ner smöret, lägg i potatisen och skaka så att matfettet kommer åt runt om.
Blanda salt, socker och skorpmjöl och strö över potatisen. Skaka runt potatisen och bryn ordentligt tills vacker färg. Lägg upp på papper och låt överflödigt fett rinna av. Häll upp i stadshotellskålar och servera.

Och för några månader sedan stod jag med gladpack i den högra handen och hade täckt en het gryta som jag höll i den vänstra (plasten är utmärkt isf lock när man vill hålla koll på innehållet.
Då fungerade inte den förbannade rivkanten.
Jag ställde ner grytan och fångade upp en av mina vassa knivar, argsint naturligtvis och likt en samuraj skulle jag med vänsterhanden och med ett perfekt snitt kapa den tunna plasten:
I helvete heller - jag klöv tummen in till benet på backhandsidan och tänkte naturligtvis i ögonblicket: Vad faen sysslar Du med och nästa tanke - djevfla gladpack och förbannade rivkant. Och det var söndag och hade förmodligen behövts sys, men jag drog ihop köttglipan med små bitar av kirurgtejp jag alltid har hemma och la sedan en större remsa över. Jodå tummen blev hel efter några veckor och fullkomligt rörlig.

I ren ilska och med hjälp av min svägerska i Sala hittade jag den ultimata hjälpen...Wrapmaster 1000. KÖP DEN!
Jag vet att liknande arrangemang finns på krogen och är betydligt dyrare och till för stora rullar plastfilm (varför fastnar krogplastfilmen på nästan allt, men inte gladpacken hemma?).

Stadshotellpotatisen och dess historia samt massor av andra klassiska recept finns med i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas"