Vegetariska vårrullar när det regnade i veckan

 August är fiffig när det kommer till mat, alltså med det menar jag snabb, noggrann, och idérik. Det där tråkjobbet med maten tycker han är det roligaste som finns, som att forma vårrullar till exempel. Han ställer hela arbetet i ett slags system där varje enskild del (varje vårrulle) står i det enskilda förhållandet till helheten. Och det blir så jäkla bra!

Fyllningen i veckan när det regnade blev helt vegetariskt med svamp (diskussionen går hög huruvida svamp är en vegetabilier eller något annat) gul lök, röd lök vit lök, strimlad färsk vitkål, glasnudlar, soja.

Alla ingredienser steks var för sig och blandas sedan i en skål med sojan (bara så det binder ihop). 

Vårt vårrullepapper var inte det bästa, legat i frysen under vintern här på landet och efter ett eller annat strömavbrott blivit frysskadat - men de räckte till all fyllning och därmed till middagen.

Augusts snabbrullade vårrullar

Det jag tyckte av inköp skulle räcka i oändlighet är slut - nu tar vi en vända till thaiafären i Ljusdal efter helgen och förser oss med det nödvändigaste - torkade thaichili, färsk thaichili, fisksås, pojkesoja, ostronsås, vårrullepapper etc. Så här brukar köplistan se ut när vi handlar på Thai Fong i Arlanda, men härn i Ljusdal är listan betydligt kortare. I listan finns ytterligare länkar till en hel del recept och upplagningar.

Oftast doppar man vårrullar i en ganska söt chilisås som smakar sisådär. Gjorde ett eget hopkok av pojkesoja, svampsoja, fisksås, honung och en halv msk nam prig na rog, värmde försiktigt och klar när honungen smält helt.

Här en länk till recept på en variant av mina vårrullar med kött och grönkål. 

Och Här en länk hur man bäst rullar dem.

En länk till som leder till allt jag skrivit om vårrullar. Längst upp till vänster i bloggen finns sedan en sökruta som ger oändliga möjligheter att söka rätt på det som kan attrahera. Sök på till exempel fisksås eller bästa sojan.

Oj, en så trevlig midsommarafton

Vi var bara några stycken hemma hos min faster  Karin, som dukat upp klassiker på ett vackert midsommarbord. 

Där bland blommor och blader på sommarbordet togs fram den stora västerbottenosten med bröd, snapsar i portionsförpackningar, öl och smör.

Sedan ställdes ett stort fat med sill och ägg. Ett stort fat med jordgubbar från Ängelholm (tyvärr är inte Tallåsens hälsingegubbar mognade än) och så till kaffet en hjortrontarte signerad Eva-Britt. 

Så löpte sommarsamtalen som aldrig ville ta slut, skämt och allvar, lokala berättelser och ett och annat som hamnade i skvallertunnan - helt underbart. 

Tusen tack för en fantastiskt fin midsommarafton Karin Mehrens och våra vänner Yngve och Eva-Britt!

Tillsammans med K gick vi sedan en kort odlings och rosenvandring i en doftande, men smårengnig trädgård och så hem för en långfilm på TV "Fisherman Friends" som var rörande bra och något dråplig. Avslut med en varsin cigarett på verandan i den ljusa sommarnatten som nu verkar vika över från regn till sol. (OBS vi röker vanligtvis inte, men bara ibland och då under högtidliga former och gärna cigarr)

Bilder från vår trädgård bortanför hushållsodlingarna

Godaste  Catalanen vi smakat, helt nybakad och nymonterad hos Kakfén i Färila. Lova att stanna till där om ni passerar. Under säsong serveras också de godaste semlorna med varm mjölk!!!

I mullbänken framför huset står irisarna som spjut i backen

Första rosen bland många, okänd sort, blommade blott en dag

Tulpanernas tid är förbi. Tre togs av rådjur, övriga 

vackert överblommade

Nästan irriterande många

En av tusentals på änget

En kort saft och snuspaus

En liten grobänk för sådant som sent kommit i jorden...

...som för till exempel gråärtor

Den kallas snöbollspuske i folkmun och vi tyckte 

länge den var besvärlig, alltså växte så inihelvete. Sedan fick vi höra att

 dess egentliga namn är olvon, alltså en slags 

och då började vi njuta av den mer. Konstigt va?

Sibirisk vallmo, så jäkla vackra och blommar hela sommaren.

Backsippan är fantastisk när den blommar...

...men lika skön som överblommad.

Det är förmånen med att förflytta sig 30 mil norrut 

under våren, man får två vårar i en, just nu ligger 

våra syréner på final här uppe och bjuder fortfarande en 

söt underbar doft i trädgården medan de redan är 

överblommade hemma i Stockholm

Bland violer och smultronblom i mullbänken

 

Landets bästa blodpudding, Björks i Färila

Både blodpuddingen och baconet kommer från Björks 

och grädden från Dellenmejeriet

Lite knaprig på ytan efter stekning och så lätt, luftig puddingkänsla inuti, exakt så som en blodpudding värd namnet ska vara.

Var köper jag den?

Om jag nu inte vill eller har tid att laga den själv så finns den på Björks i Färila!

För den som verkligen vill köra blodpudding från grunden så är mitt recept att finna här!

OCH, så lite mer om det här med blod som mat: HÄR! 

Plötsligt upptäckte han åkgräsklipparen

...och aldrig förr har vi haft ett så kortklippt gräs- Nu kan han inte vänta tills nästa gång. Jo jag vet, det är kul med åket.

Saft av svarta vinbär väcker plötsligt minnen i värmen

Det är varmt. Jag packar för sommaren. Hela ateljén i en tung låda - många blyfärger! Hetsar, vill få med allt, även onödiga grejer som jag tror att jag kan behöva. En kinesisk tushrivare jag köpte i Peking  och inte använd på över 20 år, silkespapper som måsta ligga slätt, en färdig målning, alla akvarellfärger. 

Blommorna på balkongen, alltså allt som försåtts och ska ner i jorden asap. Lampor, röjsåg, kläder. Helvete.

Sätter mig ner med ett glas saft av svarta vinbär.

Det var lika varmt den gången och min dryckesångest var ännu hetare. Döden kändes i bröstet och jag gick och gick och gick, men det gav sig aldrig. Ångesten och paniken tycktes ha flyttat in permanent. Det brukade släppa om jag gick, om jag gick fort och inte tänkte, liksom motade. Det tog timmar och mil. Jag gick runt som en dåre i samma spår. Det skymde tyckte jag, om det var himlen som blev mörkare eller om det var i mitt inre visste jag inte. Gick upp mot sjukhuset, vände vid dörren, gick en mil till, allt väldigt snabbt. Tog en lång vända, sedan tillbaka till sjukhuset. Gick in. Jag var så fördärveligt jävlig inombords, helt slut, helt uppgiven, inte nykter men spritfri. Sköterskan tog prover och jag fick gå in till en läkare, en ung kille. Han lyssnade, och jag tror han förstod. 

Det var dämpad belysning i läkarrummet, han, doktorn bläddrade i böcker samtidigt som han förhörde mig om brännvin, om alkohol, om mängder. Jag trodde att han trodde att jag ljög, men det gjorde jag aldrig. Just där och då ville jag kapitulera. Fick blåsa i en alkometer. Noll!  Jag var ju där för att alkoholen inte längre hjälpte. Ångesten och brännvinet hade gjort slut och ångesten hade vunnit. No Return!

Doktorn bläddrade fram och tillbaka och sa tvekande att jag skulle få ett antabus som det inte gick att dricka på och sen skulle jag få benzo (!) mot ångesten. Han bläddrade vidare och sa, "när du kommer hem nu så ska du ha lite mörkt i rummet"..."så måste du dricka vätska"...ingenting med alkohol förstår du"...jag tycker"...,sa han. "Köp med dig lite saft hem, drick saften varm, helst av svarta vinbär".

Så där satt jag hemma och gjorde som jag blivit tillsagd. Nyss fick jag det där minnet. Precis när jag hällde upp ett glas saft av svarta vinbär. Smaken fick mig att flyga och bli påmind. Glömskan är mig aldrig behjälplig. Påminner mig ständigt om den bedrövliga tiden jag genomled.

Hur gick det sedan? 

Läs min bok "Utanför normen".

Sommarläsning? Några av mina böcker.

 Följ länken HÄR!