Lammstek till lyst

Lammstek från innanlåret och med en tryffelkål

Vi hade den i kylen sedan tre dagar. Den låg där och bara väntade, men hela iden tog latmasken tag i oss och vi lagade något snabbare, något enklare.
Igår kväll, när jag kom från utflykten till Warhol på MM, doftade ända ner i trapphuset, lammstek och örter, tryffel och kål.Det är en bra kombination hela vägen.
Lam,msteken som råkade vara svensk fick gå aningen för länge, men det var bra kött, jag tror inte jag haft ett mörare lamminnanlår tidigare, smältvarning.
Rodjana lät den ligga i 150 grader - för varmt om jag för döma - och sedan dtekte den ända upp till 66 grader - jag vill ta den när den är exakt 62.
Vi silade bara skyn och kokade ner den något. Vitkålen var dyr, 36 drygt kilot, men så var det finaste spetskål i små huvuden (cirka 11 kronor styck). I bitar och hastigt förvällda i lite buljong med tryffel och en skvätt grädde blev det ett perfekt tillbehör.
Ett fat med finaste lammsteken, och ett fat med den godaste tryfferade spetskålen,

Lammet var bara ingnidet med rosmarin och östes med sin egen saft ofta.
Jag säger som Nisse Sundberg på klassiska gamla Hemse Hotel på Gotland brukade säga - "man ska inte tramsa med lammen", men å andra sidan sa han det om det mesta, laxen, ålen, grisen, iden. Han ville ha en enkel matlagning och det var en djädrans fröjd att stå bredvid honom i köket. Han är borta sedan många år, men jag tänker väldigt ofta på honom, det han sa och hans kunnande och hela tiden hade han en klurig blink i ögat.
Gott lamm blev det i alla fall idag och en liten bit har vi kvar till kallskuret i morgon, med äkta saltgurka och eget rågbröd.

Körsbären blommar

Vi tog in ris till påsk...som vanligt alldeles för sent, men inte för sent för att den skulle blomma. Fortfarande är det ju påsklov och idag sprack blomstren ut på hela grenen. Körsbärsblom hemma - inga klasar av blommor, inga stora bolliga vita moln, men ändå en föraning om våren som i alla fall kommer. Det hjälper oss att stå ut!

Andy Warhol sensuell galenskap

Förvandskad Warhol, av Göran Lager©

Det måste vara det sensuella eller det utlämnande personliga som gör att jag alltid dragits till Warholas bilder och filmer. Han är allt det där som inte jag är, men som finns där som en spännande lust.
Ytligheten i måleriet. Såg en Campbellburk avmålad i kasein, tunna tunna stråk av färg, så djävla enkelt, så ytligt vackert - färgen vibrerade, men inte bara den slags ytan utan också det barnsligt ytliga i kommentarerna, pistolen, överkörningsolyckan, misshandelsbilderna, sprutorna (är det
verkligen sådana med=), elektriska stolen, kukbilderna med gaffeln, Monroeupprepningarna, vansinnigt bra och tänk att de ruskade om, analyserades, ifrågasatte på allvar.
Gå dit - ta med barnen. Jag hade Lovisa med idag och hennes huvud är fyllt av Warhol nu.

Soppa till livs

Skönt att ägg och laxhelgen snart är över. Vi tog ut veckan i förskott med en "enkel soppa" på shitake och fläskkarré, kinakål, korianderfrö, risnudlar, purjolök, buljong med soja, lite sesamolja, friterad vitlök och rejält med vitpeppar, sockerrörsvinäger för syrans skull och rostad vitlök.

Templet, Buddhist Vihara

Fr.v Lovisa, Alma, "Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana, chefsmunk på Stockholm Buddhist Vihara, jag själv och Rodjana med August.

"Vårt" närmaste Tempel ligger bara tio minuter med bil bort i Jakobsberg, på¨Sångvägen nio. Ändå har vi inte varit där tidigare förrän idag.
Jag uppfyllde då en önskan att söka upp templet, en önskan jag formulerade när jag fyllde jämt för snart sex år sedan (de var inte 30 och inte 40!!!) och fick förmedla en ceremoni till mina uppvaktande vänner genom bland andra "Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana, chefsmunk på Stockholm Buddhist Vihara som tillsammans med Luang ta Chaowat på templet på Värmdö och några noviser kom hem till oss i Sollentuna, bevarat som ett av mina starkaste minnen.
"Sangha Nayaka" Bhante Dhammaratana. Möt munkarna på Viharan i en närmare presentation här.

Nu satt vi där, hela familjen i den Sri Lankesiska helgedomen och det kändes väldigt bra. Bhante Dhammaratana höll en välgångsceremoni med recitaion av suttor från den buddhistiska kanon Tipitaka på Pali.
Ceremonien föregicks av tedrickning och samtal med fruktsallad tillsammans med andra besökande familjer och munken.
Jag är så stolt över familjen och ungarna som befann sig i en situation som är helt annorlunda den de är vana vid men som på ett nästan nedärvt sätt följde ceremonien till punkt och pricka.
Det hängivande i det hela är lugnet och närvaron, det absoluta nuet och fokus.

Det här har inget med påsken att göra, möjligtvis med passionen. Hemma var det lengravad lax och hastmålade ägg.
Så har vi tack vara vännerna Kjell och Goy begåvats med en espressomaskin som går varm just nu.

Marie Picasso

Vi som inte har fjällstuga och som inte tycker om snö och is och sörja får gå till Strinsen och ha det glatt!
Där var händelsevis också Marie Picasso och det tyckte ju pappa...f'låt ska vara "Ungarna" var jätteroligt och tyvärr hade hon inte med sig en rosa "Marie Picasso T skirt" i XXXL. Däremot signerade hon skivor (vem köper sånt idag?)

Guud vilket tramsigt blogginlägg det här blev

Jo - nån frågade vilka salta bönor (ingen vidare koppling till Marie Picasso) man ska köpa?
Den vi använder den här veckan ser ut så här och finns att köpa i asienbutiken tillsammans med andra liknande burkade.

Mat i påsk

Det blir de smakrika feta bitarna som kokas in. En kort buljong som kokar och sedan i med laxbitarna i samma veva som lockat läggs på och kastrullen sätts åt sidan. Locket öppnas inte förrän laxen ska ätas kall. Den smälter i munnen.

Jo, vi gör som alla andra och köper lax till påsken, lax och lamm. Laxen gravar vi klassiskt, men det blir alltid bitar över som inte är mittbiten...visst? och den kokar vi in med rikligt med ättika Använde i sanningens namn sockerrörsvinäger igår, men det får de flesta inte tag på så använd ättika istället) och dill och så får den kallna i sitt spad.
När jag kokar en kort buljong och lägger i laxen tycker Rodjana att det doftar Thailand och jag har varit inne på området förr, det finns (!) ett släktskap.

Och allt behöver inte vara etterstarkt utan kan ha samma milda varma smaker som i den svenska inkokta laxen.
Soppan vi hade på bordet på långfredagen är ett exempel:



Gaeng djôd (mild klar soppa)

Koka en buljong med fläskfärs (grovt hackad).
Tillsätt pojkesoja efter smak (mer om pojkesoja och salta bönor här).
Krydda med vitpeppar, friterad vitlök och salt.
Skiva gurka och lägg i lagom att den blir genomvarm före servering.
Dekorera med några kvistar blekselleri.

Det finns ju inget som heter påskhögtid i Thailand. I stället nalkas nyåret, songkran och det återkommer vi till.
Men, eftersom ungarna är lediga och vi har en del i familjen som är svensk så hänger vi på de gamla svenska traditionerna också, självklart, även om vi inte naglas fast vid dem - jag är nämligen inte så traditionsbunden i min egen fostran. Minnet av barndomens långfredagar är stickiga finbyxor, trång vit skjorta, klämmande svart fluga och sorgemusik på radion, TV fanns inte då. Allt var stängt och ingen var ute.
På långfredagsbordet hade vi utöver soppan även hårt friterad grisnacke (billigt som storpack på Vinn just nu fett och gott) och en wokad salldskål med salta sojabönor:



Pad pakgaadkao (säg det fort) Salladskål wokad med salta bönor.

Skär kinesisk salladskål i grova bitar.
Hetta upp en stekpanna eller wok (vi har lagt av woken och kör med en stor restaurangpanna i gjutjärn).
Häll i lite olja och fräs hackad vitlök innan kålen läggs i.
Ringla ostronsås över och blanda. "Krydda" med råsocker.
Skeda över salta bönor från flaska. Blanda och ta upp på tallrik precis innan kålen "slocknar".
Servera allt det här med ris och nam prig pau eller nam prig narog

Nu vänder vi på gravlaxen och förstärker vårt förråd av glada ägg till ikväll.