Tjuvpack ger sig på våra kyrkor - Inger Linder inger hopp med sin envishet, öppenhet är bästa försvar!

Det här är Inger Linder.
Hon är, fick vi veta, kyrkvärd sedan länge i Östuna kyrka som ligger åt Knivstahållet fast åt andra hållet, alltså inte till vänster om man kommer söderifrån utan till höger.

Vi har ju vanan, ja det har nästan blivit en vana, att göra kvällsturer ut i Uppland och titta på gamla kyrkor. Till många kommer vi och går mot lyckta dörrar. Människor utan vare sig heder, utbildning eller förstånd har tagit som vana att omsätta kyrkoreliker i pengar i smutsiga affärer. Kyrkans konst tillhör alla, det är som att stjäla av vem som helst, till och med sig själva. Sakta så har kyrkorna och kulturarvet urlakats på det mest upplevelserika.

Inger Linder var på väg att låsa Östuna kyrka när vi kom dit, klockan hade precis slagit 17 slag. Hon vände i gången och gick för att låsa upp enkom för oss.

-Men Ni har öppet, frågade jag
"Det är klart vi har öppet, kyrkor ska vara öppna, se på Er som bara passerade förbi och ville in. Kyrkan ska vara öppen, slog hon fast.

-Men tjyvnaderna då? frågade jag.
"Det har vi haft", svarade Inger Linder

-Men Ni har ändå öppet?
"Ja, då får de väl tjyva då, kyrkan SKA vara öppen", svarade hon och släppte in oss.

De var svalt i vapenhuset. Här har det varit kyrkorum sedan 1200 talet. Det vittnar den gamla dopfunten om. Dekorationerna syns som fördjupningar i stenen. 800 år av händer som rört har gjort ytan blanksliten.
Man uppmärksammar omedelbart en sentida ikon på väggen. Inger upplyser att när hon gifte sig i kyrkan en gång för länge sedan så fick de en ikon i bröllopspresent. Brudgummens släkt kände den "röde bankiren" Olof Aschberg som samlade på sig en enorm samling ikoner under sin bankirverksamhet i Ryssland. Den stora samlingen donerades till Nationalmuseum där den utgör den i särklass största och mest värderade ikonsamlingen utanför Ryssland av ryska ikoner.

-Men det kan inte vara den här, fågade jag eftersom den inte alls hade de kvaliteter ikoner ur den Aschbergska donationen har.
"Nä", svarade Inger Linder sorgset. "Vår ikon stals ur kyrkan, den här har en församlingsmedlem målat." Alldeles bredvid den nya ikonen hänger en rumphuggen altarskåpsuppsättning, en madonna som inte hör ihop med en kvarvarande målad dörr men som hänger där ändå.
"Den andra dörren stals", berättade Inger Linder.

Plötsligt, ett möte, en människa, ett samtal. Precis det vi önskar av våra utflykter. Tack Inger Linder och tack för efterföljande mail om biskopen vi inte kom på där vi stod och sjöng:

När skämtet tar ordet vid vänskapens bord
med fingret åt glasen, som dofta,
så drick och var glad: på vår sorgliga jord
man gläder sig aldrig för ofta.
En blomma är glädjen: i dag slår hon ut,
i morgon förvissnar hon redan,
just nu, då du kan, hav en lycklig minut
och tänk på den kommande sedan.

Frans Michael Franzén (1772-1847)


Fler verser här

Kokbok och fetkost

Jag är sannerligen trött på denna feta köttiga mat som jag nu inmundigar. jag förstår att man går ner i vikt för lusten att äta viker. Blir mätt på en liten köttbit och majonäs, mellanmål några nötter.

Syndaren har inte vaknat i mig trots hopplöshet på alla fronter.

Frukostmaten (bilden ovan) - annat än gröt och mjölk och den stora längtan, hårtkokt ägg, ansjovis och bröd.

Lidandet och pinan blir inte mindre av att jag i ögonblicket skriver om feta levrar, svällande helgeflundror, processade smaker.

Jag är en syndare i LCHF

Jodå, jag har unnat mig avvägar förr och sedan LCHF inträdet den tredje maj. En syndarafton var en helkväll hos Frantzén Lindeberg, men å andra sidan, desserter, kaffebröd och nybakat bröd undantaget är deras avsmakningsmeny i allra högsta grad, om inte LCHF så i alla fall utmärkt GI!

Idag åkte vi till Strängnäs som utflykt, det blev saltlakritsglass på bryggan och när vi kom hem tunna skivor av grisnacke stekta med ingefära, svartpeppar och vitlök och så en ugnspannkaka till detta. Jisses, det där med fullkost fick ett ansikte, men jag undanhöll mig sylten som jag kokade till de övriga i familjen på frysta bär.

Nu blir det gåstavar näsa vecka i ett svettigt program och för att komma in i LCHF,s rätta banor igen. Har sagt att den här sommaren ska bjuda på lättnader.

Äh ni får mitt vallande recept på ugnspannkaka för att vårda och sprida det. Om inte annat finns det i min bok "Järnspisar hackekorv och tabberas" och säkert som gatan också i bloggen någonstans. Kanske bara tt söka egentligen på ugnspannkaka längst upp till vänster. Då bjuds det på både ugnspannkaka, äggakaka, yorkshirepudding och den gamla fyriskakan ur sju sorters!

UGNSPANNKAKA



Det här behövs:

3 dl vetemjöl special
6 dl helmjölk
2 dl tjock grädde
1 tsk salt, eller till och med lite mer beroende på
5 ägg

Gör så här:

Mät upp vetemjöl i en bunke och häll över fyra deciliter mjölk. Vispa hårt och låt stå i fem minuter så att olösta klumpar flyter upp, Piska sedan sönder dessa och slå i äggen ett i sänder under tokhård vispning.

Sådär...blanda resten av mjölken med den tjocka grädden. Slå i smeten och kör runt med en ballongvisp. Salta. Ska pannkakan användas till sylt så ha inte i så mycket salt, men ska man använda den som en slags Yorkshirepudding, som det nästan är, så salta rejält för då ska det serveras rostbiff till (idag hade jag hårdstekt grisnacke)

Visst ja, det häll jag på att glömma, sätt varmluftsugnen på 225 grader och ställ in en långpanna. När ugnen är uppe i värme så släng i två matskedar smör, minst. Det ska hoppa och fräsa och bli lite brynt. Så fort sista smörklutten smält så ska smeten hällas i. Baka tills den pöst upp något alldeles enormt, för det gör den, och till den får färg och har stannat. Ta ut och låt stå i tio minuter innan den skärs upp.

Midsommarstången KAPAD i NATT

Midsommarstången blev kapad i natt! Den är åtta meter hög och restes traditionellt på Hembygdföreningens midsommarfest på Hersby Gård igår.

Jag ska erkänna att jag försökt se det lustiga i situationen hela morgonen, men det är liksom inte kul för det är ett övergrepp på det gemensamma.

På Hersby har det firats midsommar varje år obrutet sedan 1938. Det här är första gången som vandaler kränker firandets stora symbolvärde.

Under lördagsmordgonen hittades den avsågade midsommarstången på en lekplats två kilometer bort. Det enda som kommer att kunna återanvändas är de två blomsterringarna som har en kärna av smitt järn. Dessa är nu återbördade och inlåsta. Resterande delar av stången kommer att hämtas med lastbil.

Det måste ha varit ett större gäng kuppmakare och eventuellt en motorsåg för att utföra dådet mot midsommarstången. Händelsen är naturligtvis polisanmäld och vi söker vittnen som kan ha iaktagit det hiskeliga spektaklet.

Nattligt äventyr i härligt snålt ljus

Midsommarnatt 23:00, mittgången i trädgården, från skyddade tomater till kryddlandet och bort mot ett av potatislanden
23:03
Färgerna förstärks, spelar på en annan våglängd i brytningen mot den blå timmen. Midsommarnaten spelar spratt i det röda och får krassen att spraka.Nu har inte krassen kommit så långt, men de röda fladdrande näsdukarna från Vallmon och de blåaste i irisen skriker i det snåla nattljuset. Gråärtorna här bredvid är dock ännu bara gröna i midsommarnatten. Gråärtor jag fått av Lena Nygårds.

Tallrikssquash, nyutsatt. Något folk tror är en modernitet, men så icke. Tallrikssquash är ingen nymodighet utan en svensk kulturväxt!

Det börjar arta sig. De sköraste gurkorna ska ut i gurklandet som är sparad jord från den skyddade melonbädden i fjor sommar fylld av härligt brunnen hästskit av bästa sort (vad man nu kan mena med det?). De planteras ut i morgon. Häromdagen gick pumpor och squashen ut. Sent kan många tycka, men jag inser att jag får bra skördar skött på detta sätt. Lite senare än andra, men rikt och gott.

Redan nu är mangolden som bäst, krispig söt, ung och med massor av smakbottnar, att äta rå.

Kubbvetet har vuxit till sig och ger ax tjocka som klubbor och man kan knappt tänka sig tillbaka och förstå att det var så här det började

Midsommar på Hersby - publik succé

Jag vet inte hur det är med svenskar, men de tycks ändå trivas med att stå i kök. Först för att komma in på hembygdsgården, sedan i korvkö, glasskö, spunnetsockerkö och lottkö samt kaffekö.

Egentligen hörde jag inget gnäll under hela dagen, men det är klart att det måste funnits irritation, men vad gör man på en liten hembygdsgård i ett i övrigt urbaniserat Sollentuna?

Det kom 3500 vuxna alltså ungdomar och barn oräknade. Uppskattningsvis 8000 människor och med folkdans, danslek, kämpalek och musik hela dagen i kanonväder.

Till nästa år introducerar vi förköp för att korta köerna, VIP får en egen grind. Och kanske man kan rationalisera även sockervadd och andra köer på liknande sätt. Det är väl det enda annars var VÅR midsommar på Hersby KANON.

Alla entusiaster som var med och jobbade är värda ett jättetack! Folkdansgillest folk som inte bara dansade utan som konkade och bar, spikade och satte upp. Alla dessa som hämtade blommor och löv och andra blad, alla som såg till att det fungerade under hela dagen och som ser till att det dagen efter inte begrips hur midsommar kunnat firas där med så många människor utan att det syns ett spår.

TACK NI ALLA OCH TACK ANDRA SOM KOM, HOPPAS ATT NI HADE TREVLIGT.

Så ringdes det tydligen runt bland mina barn och deras kompisar. Jag var betrodd att hålla midsommartalet eftersom jag är hembygdsföreningens ordförande och jag uttryckte det som så att VÅR midsommarstång som precis hade rests var "sexig" och jag fortsatte med att berätta att folk förr i vissa delar av landet inte fick fira midsommar för att danser och lekar, mat och dricka förde dem så nära varandra att det uppstod oönskade graviditeter och ungdomlig otukt den där ljusa, varma härliga mystiska och magiska natten, eller som det stod i ett av påbuden i en socken ”det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka”. "Pinsamt" fick jag höra hemkommen.

SvD Brännpunkt om en hotad rätt - Allemansrätten

Ett landskap man inte får beträda? Eller?


Nu är allemansrätten hotad igen, eller är den verkligen det?
Europa som saknar denna alldeles vår egna möjlighet att fritt utnyttja naturen för rekreation och för svamp och bär bankar på dörren och talar om rättvisa. Idag i SvD genom europajuristen Lars Ola Hull.

Egentligen är det samma gamla trams som markägare alltid ägnat sig åt och gjorde tidigt, långt innan allemansrätten skrevs in i grundlagen 1994.

Allemansrätten har varit hävdvunnen i Sverige. Duktigt folk har ansett det som naturligt och självklart att gå på andras marker om de uppenbart inte störde. Självfallet fanns tidigt regler för hur man ska bete sig på andras marker som att inte klampa in över nysådda eller odlade åkrar, inte ta av träd eller mossa och inte heller plocka ollon eller hasselnötter som är undantagna av det vi hävdvunnet får ta ur skogen.

1903 gjordes en notering av hur mycket lingon som plockades ur bland annat de småländska skogarna och skickades till Tyskland mot god betalning och därför var av hushållsekonomisk betydelse, närmare 10 000 ton.

De enorma skördarna fick markägarna att förstå också den delen av skogens ekonomiska betydelse och kände att de, eftersom de ägde skogen, skulle ha del i inkomsterna efter principen ägande.

1908 ville skogsägarna ha ett förbud mot allmänhetens lingonplockning vilket en motion till riksdagen vittnar om. Det skulle dock ta ytterligare fem år innan frågan aktualiserades igen. Då samlades 3000 småbönder till demonstration i Hässleholm för att kräva ett omedelbart stopp mot lingonplockning. Riksdagen gick dock på folkviljan trots hårdföra förhandlare hos bönderna och skogsägarna. Man kan säga att det var dessa år som allemansrätten danades. Dessa år tvingades den hävdvunna rätten till formulering. Skogsägarna förstod det lönlösa i att driva frågan vidare.

Problemet är nu, som artikelförfattaren i SvD ser det att Europakonventionen reglerar ett skydd mot skogsägare mot alla former av intrång.

Nej, Europakonventionen är inte ett hot mot allemansrätten snarare kanske ger ifrågasättandet oss urymme att ännu tydligare formulera denna rättighet.

Räknat i en folkhälsoaspekt är allmansrätten obetalbar i form av minskade vårdkostnader och ökad folkhälsa.

Kommer det nu regn vilket det gör, och värme, kanske man ska gå ut och hämta hem midsommarkantarellerna att helsteka, bara hastigt, som wok i massor av smör och med bara svartpeppar av fin kvalitet och litet salt. Några kanske vill ha en smörgås under? Man frågar varför det? Hellre då ett stycke väldigt lättrökt fett grillat sidfläsk skuret i små tärningar.