söndag 31 maj 2009

Mina vackra döttrar i trädgården

Snart klar med allt grävande. Har flyttat tonvis med jord och skräp och glas och känt mig som en smålänning före beslutet att utvandra till amerika, mobergsk. Brutit mark och gjort tillgängligt för gurkor, morötter, pumpor, potatis. I morgon måndag kan jag luta mig tillbaka, då är det nya kökslandet helt klart, sått och så återstår bara vattning och väntan och rensning.
Grävning och träning har satt spår, snart tio kilo bort under vintern och våren.

Igår kom Liva förbi och åt dagen-efter-födelsedagsmiddag-för lillbrorsan-August vid grillen. Mina döttrar på bild, Alma, Liva och Lovisa.

Syskonhemlisar, Liva och Alma - inget jag ska höra - men vad säger Ni?

lördag 30 maj 2009

Rodjana grillchef med makalöst kött

Det blev födelsedagsmiddag i trädgården för August igår. Första sommardagen och Rodjana ställde sig vid grillen och körde marinerade skivor från en synnerligen välhängt högrev - utmärkt grillningskött om det inte går länge utan serveras bara vänt över hettan. Till det en lika makalös chilliröra gjord på stekt färsk chilli och stekt färsk vitlök som mortlats till en puré. Turkisk fet youghurt till.
Det där repeterar vi ikväll, sommarkvällen.

Linnés spanska körvel

Den är linnéansk i den bemärkelse att hela Hammarby är fylld av Myrrhis odorata, "kungen av Danmark". Sno frön för katten - min spanska kommer för andra året nu och blommar i ögonblicket.
Svårigheten blir att begränsa den i kryddlandet. Det är redan trångt här med konkurrens av både vinruta och Linnés temynta. Snart ska jag bygga om och låta kryddlandet ta stor plats.

Löjtnantshjärta oätlig som bekräftar regeln

Nu är den som vackrast. den sjätte maj 2007 skrev jag senast om löjtnantshjärtat som den finske forskaren och Linnélärljungen Erik Lacsman trodde sig hämtat hem till Linné på uppdrag. Det var Corydalis nobilis, nunneört, så Linné fick aldrig se sin längtans blomma. Däremot gjorde han sig skyldig till att nunneört idag växer i varje intellektuellt centrum av Sverige, i alla universitetsstäder och i alla botaniska trädgårdar. Hos mig står min Corydalis i skuggan av en bergsklint och granne med en rudbeckia, inträngd och trivs nog inte så bra. Det gör däremot mitt löjtnantshjärta som lyser om kvällen och nästan pinglar.

GRATTIS August 2 år

Igår blev han en stor kille, fyllde två år. Först firad till frukost, sedan på dagis och väl hemma igen fick han ett första litet paket. Han älskar traktorer och han älskar grävskopor (poopa) sedan var han sysselsatt hur länge som helst i sandlådan med att gräva och såsa ner sig med geggamojja.

torsdag 28 maj 2009

Köttsoppa - jovisst!



Körde ett stenhårt pass på nästan två timmar idag, en och en halv timme intensivt. Visst gör det ont, men det är en del av utövandet, att gå rätt genom smärtan.
Hemma väntade en rent fantastisk soppa. Buljongen av fisksås, örter och soja. Kokt, alldeles utmärkt förbrynt högrev. Limeblad, citronskal, färsk strimlad knappt genomkokt färsk vitkål,massor av mynta och torkad friterad och mortlad chilli.

Ärta pärta



Örshultsärta, stensärta, sockerärta, spritärta, pluggor, gråärt, blåärt, brytmärgärt, brytsockerärt, sabelärt, yilmarinsärt, Roslagenärt, Early wonder, Upplandsärt, Champion of England, Furst Bismarck,,,,släpärter, åkerärter…kapucinerärter… och ryska ärter…och alla dessa ärtor och många fler har olika egenskaper, smaker och textur och det bästa av allt de smakar olika i variationer beroende av jordmån.
För 50 år sedan fanns de alla i odling - nu måste vi stödodla på amatörnivå för att rädda smaken kvar - en gång smakutrotat kommer aldrig åter!

I veckan byggde jag ett stöd för stödodlande av högväxande ärtor.

I ärtsängarna stodo smala käppar för att stöda den härva av grönska som så här års nådde högt över Angelas huvud. Ärtskidorna, svällande av ärter, drogo ned bladrankorna. Somliga lågo uppspräckta på den fuktiga jorden, visande en tandrad av gröna jämna ärter.
Angela trängde sig in i ärtsnåret, fick duschar över sig av vattendroppar, som vilat på bladen, och stoppade en handfull ärter i munnen. De voro söta och kalla och knastrade lustigt, när hon tuggade dem. Luften var så frisk dessa morgnar. En syrlig doft från daggbestänkta blommor och fuktig mylla fyllde den.


Ur Den blå rullgardinen av Agnes von Krusenstierna