Visingsö - mina historiska kapuchinerärtor korsbefruktade sig förra året med Bergfäldts.

Mina Visingsö

Det är klart att jag vill ha Visingsö kvar som kulturärtor i min trädgård. 

Men en Bergfäldts jättesockerärt dök förra året upp i Visingsös närhet och sen var det kört. 

Har odlat dessa ärtor i åtta år, dock inte gemensamt tidigare. Det blir ju inte oätliga ärtor, men inte Originalvisingsö. I år sådde jag ärtor från frön odlade för fyra år sedan som är garanterat rena, alltså inte korsbefruktade. 

Förra årets korspolinerade ärtor där några ärtskidor är gröna

Nu kör jag en vända i år med bara fröodling. Dessa ärtor som nu är odlade på samma plats i sju år har nu anpassat sig till min jord i Hovra, klimatet och på så sätt blivit en kapuchinerärt Hovra. 

Jag har gjort allt för att bevara mina Visingsö med mörklila baljor och gjort det genom ett klassiskt urvalsarbete sedan debaclet med Bergfäldt allt för att få en Hovraärt. 

Det blålila i Visingsö är recessivt och gröna i Berfäldt är dominant. Jag är skitnoga med att odla ur kulturarvsperspektiv.

Varför använda frön som är fyra år gamla i år? Jo för att korsbefruktningen skedde förra året och dessa ärtor kommer inte i jord utan har ätits upp. 

Det här är en vansinnigt trevlig sysselsättning och jag jobbar med flera kulturarvssorter på samma sätt. I år med bondbönor och gurka utöver Visingsö.