Vackrast i änget är ett gräs som inte hör hit

Det kom hit på outgrundliga vägar under 1800-talet. Jag visade en bild i mitt förra blogginlägg med bildtexten "Vackrast i änget"

Men alltså det är ju inte en ängsväxt i ängsväxtgänget, men håll med om att detta Kanariegräs är snyggt. Phalaris canariensis växer allmänt i Afrika och så, vilket namnet anger, på Kanarieöarna. Så ovanligt är det inte att träffa på gräset. Det kom alltså hit till Sverige under 1800-talet och räknas inte som invasiv. 

Hur har det här gräset då hamnat här i Hälsingland och i vårt arbete med att skapa ett blomstrande änge i stället för en gräsmatteöken som mötte oss när vi flyttade in för åtta år sedan?

I alla växtböcker och i alla sajter om gräs står det att Kanariegräs säkrast är att hitta på avfallsplatser. Kanariegräsfrö är nämligen nästan alltid med när man handlar frön till burfåglar och det är så den sprids när rester kastas i soporna.

För något år sedan handlade jag en stor påse med ängsväxter, tror det är i den påsen det följt med fågelfrö och några av dessa har varit kanariegräs.

Hursomhelst, jag gillar ju gröna blommor och kanariegräsets fröax är ju att likna vid en grön blomma.

Ätlig? Alltså fåglarna är nog nöjda. Slår jag på gräset i min referenslitteratur så hittar jag både gröt och puddingar lagade med kanariegräsmjöl som huvudråvara. Detta enda ax jag hittade räcker dock inte långt i den branschen.