Samosas igår - strömming idag (måndag?)

När jag jobbade med Björn Frantzén och skrev hans första "kokbok" Frantzén/Lindeberg (Norstedts) Inledde vi ett samarbete med några fiskforskare för att se när exakt en fisk är bäst att äta och vilken innertemp fiskan ska ha vid tillagningen (plattfisk 38 grader, rundfisk 44)

Att helt nyfångad fisk skulle vara bäst kommenterades med "välkommen in i suddgummivärlden"! Vi diskuterade olika slaktmetoder och vi diskuterade tid för rigor mortis och när likstelheten släpper, matforskning på högsta nivå med andra ord.

Tänkte på det där kapitlet jag skrev idag när jag kilade ner till snabbköpet helt tom på middagsidéer. Två tråg med strömming (tot, ett kilo) låg i kyldisken för "Ät snart" där jag inte sällan botaniserar alldeles utmärkta ostar. Perfekt.

Det blir "pågränsenströmming" till middag idag, stekt med kaviar emellan och ett rikt potatismos till (rikt=späckat med smör och grädde) och så rårört till.

Igår blev det vegetariskt till middag. K och jag njöt Samosas fyllda med ärtor från vår egen täppa i Håvra, de där som växer sig tre meter höga och ger lika mycket smak, dessutom egen svartkål fint hackad. Currypulver och lite chili. Tolv minuter i ugn 225 grader. Frasigt värre.