Men ta er samman och renovera Enfors Pinne

I veckan som var gick Sollentunas stadsarkitekt min vän Jan Enfors i pension. Hans jobb har varit att förvandla kommunens ganska bleka förortsarkitektur till en stram, men samtidigt vänlig, stadsbebyggelse . Långt ifrån färdigbyggt men anslagen finns här. Olika stadsdelar i Sollentuna har blivit märkbart förbättrade under hans tid när han med kunskap och förstånd insett att det är mot okunniga politiker han hade att slåss. Politik utan skönhetsideal, utan byggnadserfarenhet, eller utan ett enda historiskt minne. Jag tror folk mår bättre i de miljöer och de hus som Enfors varit med om att driva fram än i de som byggdes före hans tid. Så här i efterhand kan man konstatera att politiken skulle lyssnat ännu mer på denna sakkunskap och kanske anteckna det till protokollet för framtiden att det finns de som vet bättre.

För många år inleddes det som var meningen att bli en förvandling av Malmvägen. Broarna revs, gångarna sattes igen, parkerna byggdes om och meningen var att Malmvägen skulle bli en stor vandringsgata som kombineras park och handelsplats med små butiker och torgstånd, kaféer och restauranger - det har inte riktigt blivit så (än?).

Efter att broarna revs över Malmvägen från Töjnasidan och in till Servicehussidan sparade Enfors en av kolonnerna som bar upp konstruktionen. Den putsades och installerades med små ljusdioder. Bland oss kring Enfors blev namnet på installationen "Enfors pinne". Jag tror han gillade det. Men nu är det tolv år sedan det här hände och skulpturen har blivit illa åtgången - det är dags för renovering, gör det för pinnen är jävligt fin och står där som en symbol för när Sollentuna byggdes med flit och kunskap (och tyvärr en hel del motstånd från tillbakasträvare).

Janne, nu kan vi luncha och fika när vi vill!