 |
| Jag och Christer Svantesson |
Alltså, trängsel, glada miner, goda
dofter. Här kom korvälskare ur alla läger, campingfolket, raggarfolket,
finfolket och square-dance-människorna. Och det bjöds smakprover efter
kategori, varmkorv, ölkorv och texaskryddat.
Det är klart att det är kul det här
att vandra runt med A och stöta på människor som man undrat var de tagit vägen.
Så tar man en korvbit med något tillbehör ihop, pratar en stund och går vidare
för att man kanske inte är så hemskt mycket bekanta, men ändå tagit tid att
dela med sig lite.
Sedan alla de där bekantingarna som
jag inte sett på länge. Varit ifrån mathantverk och ord om mat för att ägna mig
åt annat i något år eller två – då tappar man kontakten. Roligt att springa på
Lotta Bonthelius som var på väg ut men det blev ändå långprat, Uffe Elfving som
sitter i Korvakademien och nu drack pucko ihop med A. Och se där, en av
eldsjälarna Christina Möller fullt upptagen att se till att allt fungerar på
mässan, speciellt som elen tagit slut i stora utställningshallen med påföljd
att ingen av utställarna kunde steka, koka, fritera eller på annat sätt tillaga sina korvar. Det
fick bli som Christer Svantesson sa: ”En kall korv är också en varmkorv”.
Christer dyker förresten upp i min kommande bok ”Gladys del Pilar” och det vet
han om. Den kommer ut om några veckor.
Så kom Ella Nilsson med en nyhet: ”Jag
skickade brev till dig i veckan”. Brev? ”Ja, att du blivit medlem igen”.
Visst ja, Matmaffian, kul, tack,
ser fram mot det, har redan betalat min medlemsavgift. Återinträdde bland alla
dessa duktiga matskribenter igen efter många års uppehåll.
 |
| Grynkorv 1 |
Nu ut igen på utställningsgolvet
med smakprover (ni som tänker göra ett besök i morgon eller på söndag – ta med
en bekväm gaffel så slipper ni plastgafflar och tandpetare. Vad är en bekväm
gaffel? Jo en sådan som lätt kan stoppas i fickan och som man där inte gör sig
illa på).
”Har du smakat lammkorven där borta,
så gooood!”
A är alldeles utmärkt att ha med
sig, dels för hans egenintresse för mat och smak och dels för att han kryper
fram lätt och smidigt och berättar om det som behöver smakas på. ”En rökt ost
där borta, hur bra som helst”. Jag gillar inte rökta ostar, försökte jag. ”Den
här bara smälter i munnen och lämnar efter sig bara en lätt smak av koleld!”
Hittar ett företag som säljer
korvattiraljer. Med det menar jag grejer som kan behövas när man gör korv,
korvspruta och fjälster till exempel. Har varit på jakt efter fjälster till
veganska korvar och veganskt bindemedel som inte bara är majsmjöl eller annan
stärkelse. Nu har jag hittat det jämte rakfjälster och en uppsjö andra
korvskinn. (Jag är alltså nu med korvspruta)
Ta tid på er den här korvmässan, två
tre timmar är lagom för att valsa runt och slå av faktaprat med kunnigt folk
och inte minst ha gaffeln i beredskap för att smaka av pratet. Tänk att direkt
kunna kolla om försäljarens svada om den utsökta egna produkten håller, vilken
förmån.
 |
| Grynkorv 2 |
Saknade jag nått? Absolut!!! Jag
saknade experimentella och traditionella små charkbodar som gör egen högst
lokal korv. Fler av dessa till nästa år. Som nu är det inga korvar som direkt
sticker ut, inte möjligt att göra vid större produktion. Och så går jag och A
ner i ett hörn till Grynkorvens vänner. Skaraborgare som sitter där med kokt
grynkorv dessutom helt fantastisk i smak och konsistens, oj så glada vi blev av
rejäla smakprov. Fick väckt tanken på två andra favoriter av hantverkskaraktär,
isterband och hackekorv. Jo det fanns en producent av isterband som vi kunde
hitta när vi frågade oss fram, men det var ingen studs i syran som kändes
tillsatt. Ett isterband ska vara natursyrat annars är det ingen idé. Natursyrat rejält och kanske lättrökt.
Så köpte vi med oss en rejäl korv
hem, en chokladkorv från Stockholms chokladfabrik med mandlar, russin, nötter
och en ljus choklad behandlad så att den smakade Guldnougat, vilken hit!
Frågade A i bilen när vi körde ut
ur stan: Bästa korven?
”Grynkorven”
A – det finns hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar