Tack och lov, men ändå ett helvete.

Dagens prover visade en långsam, men dock förbättring och överläkaren som följt mig på resan mellan hopp och förtvivlan är nu säker på sin sak, leverutslagning av blandad kolestatisk-hepatocellulär typ med av vilket kan uttydes om jag förtått det hela rätt att det uppstått en slags strypning av gallgångarna så att bibrubin tagit fel väg och att leverfunktionen nedbrytningsfunktioner satts ur spel. Följden är att fett rinner rakt genom kroppen. Bilirubinen får huden att gulna, ögonvitorna att mörkna och förorsaker en extrem klåda. Tillhopa orsakar sjukdomen en förödande trötthet.

Hur fick jag nu då allt detta?

Och det är detta som läkaren nu är säker på efter uteslutningsmetoden som började med att utesluta cancer i bukspottskörteln. En penicillinkur jag fick i slutet av juli mot en infektion i armbågen.

På bipackssedeln står också uttryckligen att penicillinet kan ge exakt de symptom som kunnat redovisas hos mig. När jag tittar närmare och googlar på medicinen hittar jag just det här medlet bland de 20 farligaste.

Är nu lagom långtidssjukskriven med eget ansvar att lämna prover efter ett uppgjort schema tills alla nivåer bland körtlar och annat normaliserats.

"Firade" att orsaken till mitt taskiga allmäntillstånd hittats genom att gå och klippa av mig håret. Med tanke på att jag också gått ner nästan tio kilo blev det en lustig total makeover.