Rabarbersaft

Min egen rabarber har jag haft under tunna för att få den mjäll och späd under "snålvåren"

Det är inte riktigt dags, men man kan ju förbereda sig - för den mest uppfriskande saften som finns, alltså i bemärkelsen törstsläckande. Vi dricker litervis på försommaren och har ständigt en hink till "föryngring" i källaren.
Receptet är från början ett gammalt "mormorsrecept", men som vanligt med dessa är sockermängden inte särskilt modern.
Den här saften presenterade jag i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas" efter att ha rest genom Småland och sett rabarber med bladverk som parasoller.
Claes Jurander har illustrerat "Järnspisar, hackekorv och tabberas

Det var en smålänning betydligt tidigare än Astrid Lindgren, men lika aktuell, nämligen Carl von Linné som på en av sina resor i Kungälv träffade komministern Kritlod som skaffat en rabarberplanta som han sa "var av det äkta slaget". Linné slog omedelbart fast att "det var den då rakt inte utan en Rhaponticum".
Linné fortsatte att berätta utan att mästra: "Ej heller har den veritable Rhabarber vuxit i Sverige förrän jag själv planterade en sådan i Akademiträdgården i Uppsala där den förökar sig och lärt sig tåla vintrarna." Som en slutkläm ryter han i appropås att rabarber ditills importerats från öst: "Man behöver inte köpa honom av kineser, turkar eller ryssar".

Rabarbersaft
Det här behöver Du:
3 kg rabarber
1 citron
5 hg socker per liter avrunnen saft
1 tsk natriumbensoat

Så här gör Du:
Tvätta rebarbern och skär dem i 1/2 cm bitar utan att skala dem. Koka upp vatten under tiden och lös natriumbensoaten i ett glas kokvatten. Lägg rabarbern i en väl tvättad hink och häll över vattnet så att det täcker. Skrubba citronen, skiva den tunnt och lägg ner i hinken. Täck med plastfilm eller lock och ställ så svalt det går i fyra dygn.
Låt saften självrinna genom silduk. Mät upp saften i en gryta och koka upp. Lös sockret i saften och låt svalna.
Om man vill kan man hälla upp på flaskor och spara. Hemma går den åt i ett huj så vi häller den i två stora glasburkar och har i kylen.
När den ska drickas späder vi 1x4 med iskallt vatten.

Liknande saft skriver Kinna om och den kan göras på samma sätt med syrénblommor just nu eller om en vecka, ja ni förstår vad jag menar, beroende på om de slagit ut. Rensa ett 20 tal "ruskor" med syrenblomst från allt vad grenar heter och lägg i en hink. Fortsätt som till rabarbersaft.

Rabarbersaft som njutningsdrink

Allt är klart, en hel hink med rabarbersaft och då är det egna ståndet kvar (kan man skriva så?)
Rodjana kom precis med en nykomponerad rabarbersaftdrink.
Mät upp en fjärdedels glas med rabarbersaft (sötad med 4.5 dl socker per liter avrunnen saft). Pressa ner en halv lime och en nypa salt. Fyll på med krossad is och kallt sodavatten.
En rasande törstsläckare!

Slutet på sommarens rabarbersaft

Tomt

Så kramades de sista dropparna ur den sista en och en halv litersflaskan med sommarens rabarbersaft. Sista flaskorna har med automatik fått mogna kallt under dryga halvåret och lagom och nu är det slut.
Jag tror vi gjorde tre stora hinkar i somras, rårört, 21 liter saftkoncentrat att spädas, så med flyktigt koncentrat till rikligt med vatten har vi druckit 100 liter.
Jag ser på Alma - att hon blir lite piggare med det sista av sommaren. Hon har 40°C i feber och ont i hela kroppen - influensa. Det är då det egenproducerade gör nytta inbillar jag mig...tillsammans med flytande Alvedon, men inte blandat förstås.

Får vi en hyfsad vår ser det ut så här i mars. Det här är förra året den 10e och det är precis vad man behöver se just då.

Nu längtar vi ännu mer till att gräva, så och skörda, njuta. Det börjar med mina kronärtskockor direkt när jag kommer hem från Lyon. Då hinner de bli lagom stora i maj för utplacering i växthuset för frostfri mognad och för att hinna slå en rejäl pålrot till utsättning i landet den 10 juni.
Vår första skira rabarber som vi kokar lätt i en liten sockerlag med en doft av vanilj. Det är den grova senare sommarrabarbern som vi gör rårörd rabarbersaft av, en saft som brukar räcka till januari/februari här hemma.

Time for rabarbersaft - lagad i nattens ensamhet

Det är så vansinnigt skönt. Att i skydd av natten sätta siog vid köksbordet med sju kilo nybruten rabarber och sätta en sats rabarbersaft. Och det är så vansinnigt enkelt.
Receptet - det tar jag från min egen bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas", men eftersom vi är lite sötallergiska, vem är inte det, har jag minskat ner på sockret rejält - faktum och vis av erarenhet vet jag att saften är uppdrucken på rekordtid och att det extra sockret i alla fall inte gör någon nytta i konserveringshänseende.

Rabarbersaft

Det här behöver Du:
3 kg rabarber
1 citron
4.5 dl socker per liter avrunnen saft
1 tsk natriumbensoat



Så här gör Du:
Tvätta rabarbern och skär dem i 1/2 cm bitar utan att skala dem. Koka upp vatten under tiden och lös natriumbensoaten i ett glas kokvatten. Lägg rabarbern i en väl tvättad hink och häll över vattnet så att det täcker. Skrubba citronen, skiva den tunnt och lägg ner i hinken. Täck med plastfilm eller lock och ställ så svalt det går i tre dygn.
Låt saften självrinna genom silduk. Mät upp saften i en gryta och koka upp. Lös sockret i saften och låt svalna.
Om man vill kan man hälla upp på flaskor och spara. Hemma går den åt i ett huj så vi häller den i två stora glasburkar och har i kylen.
När den ska drickas späder vi 1x4 med iskallt vatten.

Sedan återstår att ta resterna och köra ett varv för B-saft, men till det återkommer jag

Japanskt förtecken, inget annat - på årets sista rårörda rabarabersaft

Blev bara en sådan vackert röd färg. Nu har vi till sällsynt sköna njutningsstunder i vinter. Fryser in råsaften och sötar efter vart. Faktiskt så är råsaften alldeles utmärkt som en tuff alkoholfri apretif, sötad tävlar den outspädd med den mest aromatiska likör.

När jag nyligen fyllde några år hade jag fem liter outspädd och måttligt sötad rårörd rabarbersaft som alkoholfritt alternativ parallellt med en djäkla massa starkvaror.

Av brännvinet smuttades bara total några deciliter, av rabarbersaften blev det soprent.

Jag har skrivit så mycket tidigare om rabarbersaft att det är onödigt att upprepa, följ bara länken, men använd en deciliter mindre socker per avrunnen saft och fyll på plastburkar med lock och frys istället,

Rabarbersaft...igen!

Men alltså. Rabarber är bäst före midsommar, lite senare här uppe. Nu gick det betydligt längre och då passar stjälkarna till saft. Å det är klart, efterlängtat till tusen. Gjorde kallrörd två och en halv liter och efterkok (det jag kallar B-saft) 3 liter. Vill inte ha så helvetes mycket socker så fyra deciliter per avrunnen saft är tillräckligt sött. Nu står den i den gamla Höganäskrukan och gör sig till för att senare under dagen förpassas till frysen i lagom stora förpackningar. Bäst med en centimeter i glaset och så iskall soda upp till kanten. Så är det och så får det bli.

Nästa grej är min råsaft på rödavinbär. Plockar klasar i morgon och kör i mixern. Sedan får vinbären sila av under natten och den där råsaften är helt fantastisk också den med iskall soda och några isbitar.Inget socker alls, bara vinbärssmak.

Här allt jag skrivit om rabarbersaft tidigare

Försöker gå emot att det gör ont. Det blev rabarbersaft och en misslyckad lunchtur.

 

Man blir lite trött. Börjar lära mig att förstå det, att fatta att jag har en kraftig virusinfektion, fatta att både infektionen och medicinen gör mig trött.

Man ska inte Googla på sina diagnoser, då tror man bara det värsta. Så sa en god vän som är läkare då jag blev inlagd med gulsot på Karolinska för 15 år sedan. Vad stod det då, mag-, lever-, bukspottkörtelcancer! det var inte det den gången utan var en reaktion på ett penicillin som stängde av nästan alla inälvor. Tog en jäkla tid att komma tillbaka.

Jag har Googlat på Bältros. Gjorde det senast när jag fick skiten i ansiktet. Gick bra då, men nu, går halvnaken hemma om det kan vara intressant för någon att veta men är för den skull inte en trevlig syn, inte 35 längre så att säga!  Allt river och sliter och det är ont värre att ha något mot kroppen, men jag står ut. Värst är nog ändå tröttheten för det spelar ingen roll om jag sover, är lika trött ändå när jag vaknar. Påminner om total utbrändhet. Men som sagt, inget att orda om egentligen.

På fjorton dagar har jag fått fem dödsbud, Gunnar, Svante, Anders, Kerstin och Piyawan.

För att bryta aningar om ond bråd död och läskiga sjukdomar så bad jag August ta med femton stjälkar av vår rabarber från Hovra dit han körde för att hämta grejer för sitt pizzabak. (degblandare, stenar, ugnar, jäskar, bollburkar etc). Hade nästan lika många rabarberstjälkar kvar sedan vår egen vända förra veckan. Det blev till att finskära allt ner i en back, lägga till några skivade citroner och hälla på fem liter kokande vatten. Om tre dagar silas jag ifrån och något av detta hettas upp igen med socker i storleksförhållande till antal liter vätska. Jag tar minimalt med socker för att få bästa saften.

För att ytterligare försöka glömma att jag är sjuk och har ont tänkte jag mig en tur till en lunchrestaurang i närheten som jag varit nyfiken på sedan de öppnade ganska nyligen. Buffé med tre fyra rätter, snyggt uppdukat, inbjudande, men smakade inget eller allt smakade likadant. Att jag sedan dessutom kunde dra ett hårstrå ur en av köttfärsbiffarna gjorde inte succén bättre.

Självklart påtalade jag angeläget och lågmält mitt fynd i biffen och gav tillbaka det mörka hårstrået till ansvarig i köket. Blev förvånad över kommentaren när jag förmedlade det goda med att ha huvudbonad (kockmössa) i köket. "Det har vi också", fick jag som svar. "Tydligen inte", svarade jag tyst. Då dök en till ansvarig upp och hytte med pekfingret och sa: "Vi har serverat tusentals luncher  sedan vi öppnade och har bara haft ett enda klagomål."

Påminner mig om Hemse hotel för en helsikes massa år sedan när jag beställde saffranspannkaka med lättvispad grädde och salmbärssylt och iakttog hur en stor grön fluga kämpade sig upp ur grädden och tittade förvånat på mig. Servitrisen påkallades och jag sa inget, bara pekade på spyflugan i grädden varpå hon gjorde höfte fäst och ställde sig bredbent i försvar och på klingande gotländska försvarade sig med: "Ja men du vad ska men göra med så mycket laggårdar här ikring." sedan vände hon på klacken och gick!

Det blir inga luncher på den närliggande restaurangen. Jag var där  för att proväta för att kanske så småningom dra med mig mitt lunchgäng. Tillsammans har vi ätit lunch en gång i veckan i 15-16 år.

Rabarbersaft

Jag har väntad sedan i maj. Då som jag lade en tunna upp och ner över rabarberståndet för att få de där glasartade första skotten till en paj och till en kräm för morgonfilen - det är sådan vårsmak över det.
Nu är det redan höstkänslor.
Tidigare än vanligt är rabarbern saftmogen. Idag när jag kom till trädgården hade grannen "farbror Emil" lagt ett helt stånd avbladat i det glaserade keramikfatet. Det räckte precis till en hink. Han är över 90 och före detta kapten i den gamla ärorika rumänska armén.
Min mynta har spridit sig in till honom och mina jordärskockor skymmer solen.
Jag frågade om jag skulle rensa ur - han svarade bara, det växer och det ska växa, var glad för det du, regn och sol och bra jord, det ska växa. Så ler han med hela ansiktet och lyfter upp sin gamla cykel från diket där han parkerar för att inte vara ivägen och så drar han hem med lök på pakethållaren.
Receptet på den saft jag började göra ikväll finns HÄR!
Det är ett djäkla pyssel med allt skärande - men det lönar sig, på samma sätt som jag nu sitter och njuter ett stort glas isad röd vinbärssaft - den bästa jag gjort.
Det gamla klassiska rabarbersaftsreceptet finns naturligtvis med i min bok "Järnspisar, hackekorv och tabberas".

Så fick jag det äntligen gjort, det där jag snappade upp vid ett besök förra året på Linnés Råsshult. Halm på gångstigarna i kålgården. En köksträdgård från 1700 talet ska enligt den modellen vara uppdelad i odlingssängar om två alnar med en halv alns gång emellan. Och där lades det halm. Håller ogräset borta, är väl dränerat, torrt på ytan vid regn och kraftigt jordförbättrande när säsongen är över och grumset som är kvar vänds ner i odlingsbäddarna. Nu är det gjort och det blev vackert, luktar gott och barnen promenerade fram och tillbaka dels för att det var nytt och dels för att det var mjukt och skönt och lite sviktande.

Vårbruket startade idag

Rabarberknopp - eller som Linné sa om sin egna rubarb att han "med framgång odlat dessa i Upsala att vi nu inte längre behöver köpa dem av vare sig turkar eller kineser

Hade tänkt att så palsternackor och lägga under duk, men det blev inte så.
Torv som jordförbättrare skulle kärras. Stora sju meter långa och en dryg meter höga komposten skulle grävas om och flyttas för där den låg ska majsen stå. Majs behöver väldgödslad jordmån.
Nere på min 1700 talsträdgård har den sibiriska nunneörten kommit igång och rabarbern är sprickfärdig. Tänkte täcka ett stånd med en tunna för att få späda glasrabarber, men avkastningen minskar om man gör så, i alla fall är det min erfarenhet, så det får vara - är mer förtjust i rabarbersaft än i kompott och desserten med vanilj och jordgubb.
Sibirisk nunneört

Har haft ganska mycket halm som täckt rabatterna. Flyttade undan den idag och såg att det mesta är på gång.
Mina vita smultron ser för taniga ut så här på våren då jorden lyser genom. Rosorna däremot kommer väl att få bladverk före klippning om en fjorton dagar.

Satt länge på stolen i solen efter maten, marinerad grillade kycklingvingar och potatissallad (hela familjen i trädgården idag) och funderade på växtföljd och höjd och rytm och färg. Saknar inte mycket av utsäde. Sår en del på balkongen i veckan och ser till att det inte blir frost. <
Frostvakt!
Majsen ska försås, pakchoien också, båda till nya trädgården.
Julrosorna är de enda som blommar på riktigt i trädgården jämte några optimistiska nattvioler som om de inte fattade.

Så ska jag djupgräva i veckan för haverrot som jag kan så på frilandet ganska snart i gamla trädgårdslandet. Sojabönorna försår jag jämte melon och en del av störvaxbönorna för förra året hade jag någon skit i jorden som gav sig på groddarna (sniglar förstås)
Nu är det en djädrans spännande matresa som börjar för det är ju här i den tungt doftande vårjorden som allt har sin början.

Öppet hus - vimla med mig på onsdag

Det regnar just nu. Trösta Er med framförhållningen att komma till mig på onsdag den 20dennes. Då vimlar jag tillsammans med vänner på Viby Herrgård i Sollentuna från klockan 18:00.

Anledningen är min årsdag som i övrigt inte bör ordas så mycket om snarare är vimlet för att andas tillförsikt.

Man får säga som på Facebook; "Du som anser Dig vara vän av undertecknad är välkommen".

Jag bjuder ett glas vin eller två eller fler eller alkoholfritt alternativ i form av hemlagad nygjord rabarbersaft (utmärkt vimmeldricka) och en tallrik chili med tillbehör.

Chilin lagas traditionellt utan vita bönor EXAKT så som en riktig chili con carne (kött med chilifrukter) ska lagas, den är het, den är smått farligt beroendeframkallande och den är vansinnigt god.

Ett enda villkor - att Du snabbt som ögat anmäler Din  framtida närvaro i vimlet redan nu, helst senast i morgon den 17e på mailadress:

magasinsverige@hotmail.com 

(detta för att räkna ut hur många kilo kött 

och hur mycket dricka som jag behöver ställa fram.)

Välkommen nästan mitt i sommaren

Rabarber

Rabarber, tidig vår. Idag växer vår rabarber över alla breddar

Rabarbervinäger, se nedan för enkelt recept

De växer så det knakar. I fjor fick jag hämta en planta som vuxit i Hovra sedan urminnes tid. Det är min femte i raden och den enda jag vet vad det är. Artbestämma parasollerna är marit.

Någon viskade tidigt i mitt öra att rabarbern måste vara skördad före midsommar. En rabarberkunnig här om året viskade i mitt andra öra att rabarber kan man njuta av tills hösten får den att rämna. Jag kör på den senaste viskningen och med gott resultat. Plötsligt kan vi ha rabarberpaj och rabarbersylt när som under sommaren och förra veckan satt jag en andra omgång rabarbersaft, in allas 14 liter. Ligger nu nerfryst i praktiska fyrkantiga och därmed stapelbara frysflaskor från Clas Olson. Frysning för att jag inte behöver ha så mycket socker som krävs om den ska hålla sig i källaren på flaska utan att mögla/jäsa. Gamla bondrecept är så sockerstinna att det inte finns maken, värre än cocacola!

Helt utan socker är dock min rabarbervinäger (ska göra hallonvinäger snart också efter samma mått och standard.)

250 centiliter vitvinsvinäger får koka up och sedan hälls den över 250 gram fint slantade röda rabarberstjälkar i en bunke. Låt stå i minst tolv timmar, gärna 24, sila från och njut i de flesta sammanhang där vinäger tarvas.