Nä, nu väntar vi inte längre på prinskorv, köttbullar, skinka, rödkål och bruna bönor

Söndagsmiddag för mig och August

Pepparkaksgriljerad skinka

Bästa granen i Sollentuna. Slöjdgillets vid Hersby

 

Smörgåsmat, nattmacka och redig frukost

Det finns några grejer som jag alltid villa ha i kylen så här års några veckor före jul. Det är syltat fläsk, julost av mesigaste sort, leverpastej och saltgurka. I veckan som var smörade jag ordentliga skivor bröd och redde smörgåsar med just dessa ingredienser. Fläsket fick gå i sousviden i nio timmar på 66 grader tillsammans med lite gul lök, lite extra salt (det är en rimmad sida) svartpeppar, ett lagerblad och lite apelsinskal. Närmare jul lägger jag till nejlika och lite kryddpeppar i de här koken.  Fina skivor fläsk med lite majjo är en rysare på kvällskvisten för om man äter det sent på kvällen behöver man knappast annan frukost än en kopp kaffe - det där är ju som att svära i kyrkan och etter värre blir det när jag säger att leverpastejen ska ljummas lite innan den läggs på brödet och då i rejäla drivor och med riktig saltgurka, gärna också med en skiva stark köttgelé. 

GRATTIS ÄLSKADE LOVISA

 

För 23 år sedan den här dagen kom hon till världen. Det var ett hiskeligt väder och jag hade en gammal skrothög till bil med sommardäck. Snövallarna var flera meter höga och vi halkade oss fram till Danderyd. Eller snarare sladdade oss fram.

Så efter en natt var det klart, denna trevliga unge kom ut och på lakanet i förlossningssalen blev det en blodfläck i form av ett stort vackert rött hjärta.

När affärerna öppnade i Täby sladdade jag dit i snögloppet, förbannade mig själv att jag inte satt på vinterdäck, för att leta efter grejer till ett nyfött barn - typ bilstol för bäbisar, typ korg att bära hem henne. Kläder och sådant hade jag. Oj det gick fort, ville tillbaka till kliniken och se till henne. Du vet Lovisa - jag kunde liksom inte se mig mätt på dig. Du blev ett så älskat barn från första sekunden.

Det blev en rasande fin vinter och en rasande fin tid och du somnade nästan varje stund på min arm.

Nu är du 632 mil härifrån fyller 23 och jag saknar dig oerhört.

En röd middag - som bjöds av August

 Han är jäkligt bra i köket min August. Idag bjöd han en borsjtj med massor av smak och så nogsamt beredd att vi bara slevade i oss.

-Vad hade du för recept att följa?

"Recept?"

"Ja."

"Nä, jag lagade och smakade och smakade!"

Exakt så!!!

Sen blev det dessert, åh så gott.

"Vaniljglass som jag häller ett litet uppkok av hallon som jag smälter ner en piggelin i och sedan häller över glassen. Så enkelt och så jäkla gott.!

När papperskorgarna togs bort kom råttorna

Eric Anjou var en ledande trädgårdsarkitekt för långt över 60 år sedan. 

Han ritade den fina lampan som nu är placerad på vårt torg. 

(Återkommer om denne trädgårdsarkitekt längre fram)

Vad händer om man tar bort papperskorgarna vid ett torg i ett bostadsområde? 

Tanken från ansvariga är att ”folk ska källsortera istället för att slänga osorterat skräp i papperskorgar”. Så dumt! 

 Vi har fått ett nedskräpat torg och inte nog med det, på torget pågår samtidigt en bekämpning mot råttor. De har varit ett problem och boar längs med husgrunderna och häckar i häckar och planteringar. 

Om sena kvällar pilar de fram och åter över torget, stora som småkatter. 

 För ett år sedan ringde jag kommunen som hänvisade till områdets förvaltare, samma förvaltare som nu fått för sig att ta bort papperskorgarna så att skräpet istället kastas på marken och föder och drar till sig fler råttor. 

 Vi bor vid ett trevligt torg med planteringar och soffor. Förr var det mer ”myllrande” än nu med både Konsum och Ica och en bra fiskaffär av gammaldags snitt med vattensköljt fönster. 

 Idag har vi en butik av typ kvartershandel som har ganska mycket i övrigt att önska, men har fördelen att attrahera med grönsaker som är oundvikliga i bengalisk, pakistansk och indisk matlagning. Här finns en fotograf av gammeldags studiosnitt, som sådan utrotningshotad men av ytterst kulturellt värde, en veterinär, Sollentuna Veterinärklinik  med fantastiskt bemötande, en damfrisör och en studio för fotvård. 

 Här finns också en krog "Hägges" som är trivsam och en snabbmatssylta som lagar thaimat av helt fel råvaror (återkommande har jag påpekat sådana företeelser, men det är ju bara att låta bli att handla där om man inte gillar stället) 

Här finns också två secondhandbutiker, den ena "DaCapo" med fantastiskt fina kläder av hög kvalitet och den andra "Barnens Hopp" som är välskött och fin. 

 I alla fall ett torg, fortfarande av ett stort värde, ett torg som också befolkas av skolungar som tar en paus på väg till och från skolan och sitter på sofforna och tar en paus med godis eller läsk från butiken. 

 Jag själv går gärna ut och njuter en cigarr när solen tittar fram. 

 Detta om vårt torg som skulle kunna utvecklas, men just nu går utvecklingen kräftgång. Sedan papperskorgarna togs bort och även askkopparna har vi fått högar av skräp, halväten mat i inknölat vaxat papper, högar med fimpar, läskburkar, svarta, blå och rosa påsar med hundskit.

Rosor och potatisblom nu när allt falnar

Har inte använt min Nikon sedan i somras verkar det som. Tog minneskortet och "framkallade" bilderna som låg däri. Våra vackra rosor i Håvra och potatisblommorna som i alla fall i 1700-talets Frankrike till en början ansågs vara den största nyttan med potatisen. 

Apotekaren Parmentier som strävade mot att få folk att äta denna "grismat" då han insåg dess förträfflighet tog omvägen via kungafamiljen och fick Marie Antotinette att sätta potatisblommor i håret. Senare fick han Ludvig XVI att sätta potatis i slottsträdgården och också se till att potatis i olika tillagningar serverades vid de kungliga måltiderna. På så sätt fick Parmentier ett genombrott för sina strävanden att låta potatisen bli en viktig del i den franska kosthushållningen.

Rosorna då - vi har ett flertal olika i trädgården, mest med musikaliska namn som Mozart, men också litterära som Astrid Lindgren. En apotekarros dyker också upp med Louise Bugnet.

Sitter jag på torrdasset kommer vågor av apotekarrosens doft - det är ganska underbart.

Barbro före Babben - Detta jävla vakuum!

Blev ”straffad” för en bok. 

Så kan det bli. 

En bok med stora igenkänningar, både vad gäller det underliggande som kan återges i några få ord; Bekräftelsetorka, orättvisa, kränkningar och våld - undrar om inte svartsjuka också skulle nämnas. Alltså stor igenkänning både vad gäller det underliggande och också miljöer, stämningar, människor, namn och karaktärer. 

Straffad? Ja, för det blev en engagerad läsning av en text som känns lätt och obesvärad, men som i sin betydelse är bråddjup. Mitt i det glättiga finns det mörka nästan gastkramande. Och läsningen var över redan efter en dag, jo jag läser fort, speciellt när jag blir driven av inte bara nyfikenhet utan också när jag så obehindrat kan röra mig i alla miljöer och även i det svarta av längtan, beroende, instängdhet, hjälplöshet och den fullkomliga paniken i maktlöshet. 

Straffad? Jo, för det finns så många sätt att behandla omskakande läsning. Jag ventilerade om natten i en omskakande dröm på plats vid mina gotländska referenser. Läs Barbro före Babben, en bottenlös historia och samtidigt så gediget genomfört i ord och mening. Det är så med texter som fångar, man liksom saknar fortsättningen efter sista sidan - som att mista någon. Den här boken kommer att ta tid att smälta, om ens!