Omplantering

Det är lustigt så här års när allt det som ska bli stort och yvigt fortfarande är litet och smått om ens sått.
Det som såddes i mars är redan omplanterat och har tagit sig ordentligt som Kronärtskocka och Kardon - har bara sått några få - de tar en helsikes plats i landet när de växer ut.

En tuva blev det av min grönkål och snabbt gick det i värmen och solen.

Min trogna kulturarvsgrönkål, som egentligen är rysk, blå och slätbladig har en rund och fin kålsmak och ger en bättre grönkålssoppa till annandagen än den krusbladiga som alltid ska rensas från ohyra känns det som, hasr skjutit fart något så alldeles. Var tvungen att omplantera redan idag.

Så här kommer grönkålen att få ta sig några veckor till före utplantering.

Så hittade min älskade lilla Lovisa, 7 år, min gamla maomössa som jag köpte i Kina för tio år sedan och hon envisades att ha den till kalaset hon är på nu och snart ska hämtas ifrån.

Det är klart att en maomössa är mer unik att klä på sig än en baseballkeps.

Blommande salvia

Man ska väl egentligen knipsa av blomstren för att få en större bladansättning, men jag har inte liksom hjärta. Min salvia som övervintrar på den inglasade balkongen, och sålunda lever ett bekvämt växthusliv, sätter igång tidigare än jag hinner upptäcka den och nu redan, uppskuffad på en hög hylla, har den börjat blomma.
Jag har ju mer salvia ute i landet så jag låter inomhussalvian förföra med sin vackra färg.
Snart blir det kycklinglever med bakon och salvia!

Snart granne?!

Bloggen heter "nille bloggar från thailand" och vi upptäckte varandra för någon dag sedan. Han beskriver sig själv som mer ätglad än kock och driver också ett forum för den som önskar veta mer. Från båda sina internethål har han haft vänligheten att länka till tabberaset.
Att jag började läsa honom kunde ju ha haft sin grund i mitt grundmurade thaiintresse, men så var det inte. Utbudet är gigantiskt och det behövs alltid det där lilla extra för att ögonen ska orka vidare och intresset väckas.
Jag kom för en tid sedan av en händelse in på en annan thaiblogg, skriven på svenska och där upphovskvinnan visade sig vara en person jag svurit ve och förbannelse över mer än en gång!
Hon heter Britt-Marie Bergman och hon är korsordskonstruktör. Löser Ni korsord det allra minsta har Ni stött på hennes "förbannade" klurigheter, alltså dem som gör det värt att över huvud lösa ett kryss. Dessutom har hon skrivit en resebok om Thailand som jag ännu inte läst, men som jag ska återkomma till så fort jag gjort det. Gicng & Maleé bygger också något de kallar för "Maleé Garden".
Alltså var jag på hennes blogg "GING & MALEÉ" som hon har tillsammans med sin thailändske man. DÄR i en kommentar hittade jag Nille och blev intresserad för att han skrev att han snart skulle flytta till Sollentuna och då blir vi ju grannar.
Han har en enorm Thailandserfarenhet efter att ha bott i landet sedan 1996 (verkar det som). Han har också "hasip-hasip"-barn (50/50 thai/svensk) i mina barns ålder (de yngsta av mina alltså). Läs bläddra och förförs av dessa thaisvenska bloggar och sidor!
Jag själv ska plantera om, gräva skit och sätta lök.

Strömming i stället för thaifisk

Mokpla - det är en thailändsk fiskrätt med fisk ångad tillsammans med örter och lök.
I Thailand lagas den här rätten på små insjöfiskar. Strömming är fet och tålig och ett bra alternativ. Rodjana lagade den idag.
Innan någon försöker sig på att laga det här så kravs det en del smakövning. Det handlar om originalthailändsk mat som inte alls är släkt med det turister tar till sig av allt det söta, grillade, soja och fisksåsdoftande. Det här kommer från det salta nordöstra köket och smakar mycket speciellt - otroligt gott tycker naturligtvis vi och konstaterar också att det här är ytterligare en rätt som understryker den ibland skrämmande smakkontakten mellan Sverige och Thailand. Kan Ni tänka Er kräftströmming? Hot,hot,hot - Pet makmaak.

Det här behöver Du:
1/2 kg filéad strömming
3 medelstora gullökar
6-7 små thaichilli
2 grachai (tillhör ingefärsfamiljen, men är mildare och samtidigt mer aromatisk)
1 citrongräs
2 vårlökar
1 knippe dill
2 msk fisksås

Så här gör Du:
Lägg fisken i en bunke. Skär lök, chilli, grachai och citrongräs i mindre bitar och mixa med chillifrukterna. Häll massan över fisken och vänd runt. Skär vårlöken diagonalt i en centimeters bitar och vänd ner. Plocka dillen och blanda i samtidigt med fisksåsen.
Bred ut dubbel ugnsfolie och häll upp fisken. Vänd ihop till ett paket och baka på bleck 250 grader i 20 minuter. Servera med kaonieuw (kladdris) eller "vanligt" ris.

Idag hade vi också en inledande somtam på bordet tillsammans med det älskliga köttet nguea tod, friterat med korianderfrö och vitlök.

Nu är det inte lång tid kvar. Magen börjar ta emot och vara ivägen och vi (allrahelst Rodjana) börjar längta till att graviditeten är över. Nu i maj ska det ske!

Svensk keramikmortel till thailändsk mat

Thaimorteln är kökets viktigaste redskap, kermikmortel med trätstöt. Finns numer även att köpa i Sverige

Vi glömde köpa mortel med oss den gången vi flyttade ihop från Thailand till Sverige.
Lyckligtvis fanns det redan en mortel - nu alltså över tio år gammal - hemma i svenska husgerådet. En i keramik.
Är morteln så väldigt viktig då?
Mer viktig än woken i alla fall, som inte tillhör det urthailändska köket alls.
Morteln gör det!.
Kökets viktigaste redskap.
Den keramikmortel, med keramikstöt, jag köpte tidigt kommer från Thord Karlsson på Gotland. Han garanterade hållbarheten - jag trodde honom inte - den har nämligen en naturligt sprucken klang. Nu har den gått nästan dagligen i alla dessa år och ser fortfarande helt ny ut.
Svenska mortlar är dock alldeles för små för thaimatsproduktion där stora kvantiteter mortlas.
Nyss körde jag underbart doftande korianderfrö till vår hårdstekta marinerade högrev och Rodjana mortlade en somtam med torkade räkor och pärontomater. Mer om dagens middag följer. En middag som bland annat bjöd på svensk strömming i thailändsk tappning.

Carl von Linne och tabberaset i Meny

Roslins porträtt av Linné 1775

Med start idag repriserar Meny i P1 min serie om maten hos Carl von Linné. Det blir en resa i 1700 talets armod och berättelse om alla tiders människors förmåga att göra det bästa av små resurser. Det blir också festmiddagar hos den besittande klassen, den adel som prästsonen och läkaren, botanisten och läraren Linné så gärna ville tillhöra och till slut också nådde.
I det första avsnittet beger sig Linné till Lappland.
Repris också inatt och på lördag.
Kan också laddas ner här

Allt-i-ett-pris, varför inte?

Sent idag på första maj åkte jag med döttrarna och den äldstes pojkvän till Vinn stormarknad för att köra hem vatten och köpa mjölk för veckan.
Vid vattenpallarna letade jag efter priser, jämförpriser. Några såldes par om par och andra i grupp om sex - jo det fanns literpris på skyltarna som hängde ner från taket, men till literpriset skulle läggas pant. Det blir en del räknande. Inte komplicerat, men ändå.
En "Vinnare" gick förbi (vinnanställd).
Jag frågade om det inte vore en god idé att ha ett "allt-i-ett-pris" där hela packen om sex flaskor, eller två, angavs med pant - det skulle bli enklare för konsumenten.
-Nja svarade han, det tror jag inte, det är en leverantörsfråga och det har alltid varit så här.
Sedan satte han igång att argumentera och det var jag väl alls inte intresserad av - jag bara tycker det är en bra idé att göra det så enkelt som möjligt för konsumenten.
-Du hakar upp Dig på skitfrågor, sa min äldsta dotter och javisst, jag kan hissa upp mig över skitfrågor i butiker (jag hatar att gå på stormarknader och tycker att de är omänskliga).
Vinn är väl den enda butiken i trakten som jag inte gjort slut med än - men idag var det nära. Alltså att lämna en kundvagn och säga att "det är som faen att man ska behöva åka till Konsum för att..."
Rodjana brukar säga: "Nu retar du inte upp dig på en massa för då har vi ingenstans att handla i Sollentuna, innan vi går in på Vinn.
Jag sa till min äldsta dotter och hennes kille att Stormarknader bara är till för en sak och det är att lura av folk som mycket pengar så fort som möjligt. Stora köpmarknader som dessutom levererar under egna märken, varor under standardkvalitet och till något billigare pris medverkar till att sänka folks smakmedvetande och i och med att de äter undermålig mat så mår de sämre och då är krämarfasonerna ett folkhälsoproblem.
-Folk får välja själva, skäll nu inte så förbannat, du ska bara handla mjölk och vatten. Det ska väl inte vara så svårt. Den där stackars vinnaren kan inte göra någonting åt dina funderingar och han tycker redan att du bara är en skit som förpestar hans redan urbota tråkiga jobb. Tror du att han egentligen frivilligt går i den här tomma stormarknaden klockan nio på kvällen en första maj, tror du det?
"Kan han inte hantera en kund som kommer med en förfrågan och idé utan att reagera som han gjorde och bara försvara branschen så ska han inte ha ett jobb som det här, försökte jag.
Upprörda, i alla fall jag, gick vi till kassan och langade upp fler varor än vi egentligen skulle handla, bland annat några flaskor Brämhults hallon som var prisnedsatt med en femma(!)
Det är fan inte kul. Jag vill ha tillbaka kunskap, personlighet och kvalitet. Det finns inte längre. Det är fan att man måste åka til stan.