söndag 1 december 2019

Konsert med glittrande toner till advent



Ursjungen efter adventskonserten idag i Klara kyrka i Stockholm. Uppklädd i konsertkläder körde vi genrep i koret och sedan på läktaren med Dotter Sion och Advent. 

Genrepet gick väl för mig som jag misstänkt att det skulle gå, fullständigt åt pipsvängen, hittade inte toner, blandade ihop stycken, svamlade mellan notrader, satsade på fel ställen.

Tog en runda under paus mellan rep och konsert, medan kyrkan fylldes så sakteliga med folk och gick och hälsade på Cajsa Varg. Hon ligger nämligen mellan svängdörrarna och kyrkporten i sidovalvsingången. Ingen lapp, ingen tavla bara en stor bastant svart järndörr. Där – förmodligen en trappa ner under kyrkan, där vilar hon i det Klinkowströmska gravkoret. God dag och adjö Cajsa Varg, jag brukar säga så när jag är där och står framför dörren.

Så, konsert. Har inte varit i högform precis, men nu satt de där tonerna och jag svamlade inte till det och det blev en väldigt vacker timme.
Så här efteråt blir jag alltid så fylld av musikendorfiner att det är svårt att landa, att varva ner. Får sitta här ett tag till och glädjas över att kören sjöng kristallklart till Maria Starborgs dirigerande.

torsdag 28 november 2019

Helvete så mycket skrivande, bloggen 13 år


Igår fyllde bloggen 13 år, det är ju kul. Man undrar hur det kommer sig att en blogg håller igång?
Jo för mig är det så att jag en gång för 13 år sedan provocerades av Lisa Förare Winbladh, eller snarare blev utskälld för att jag skrev så långa inlägg som svar på hennes skrivande å hennes egen blogg. Typ, Ge fan i att skriva så här på min blogg, "skaffareenegen" typ. Och då gjorde jag det i akt och mening att skriva av mig.

Och det är ju lite lustigt för jag skriver ju egentligen annat, artiklar, manus, böcker. I min värld är jag ständigt skrivande. Skrivande och tecknande och målande - det var det jag lade 14 års universitetsstudier på en gång i tiden.

Kvällar, snarare nätter och morgnar n'är jag ska sträcka ut mig antingen för att vila eller för att komma igång då sätter jag mig här där jag sitter nu vid datorn och gör den där ordgymnastiken, det som blir inlägg i bloggen. Egentligen är jag inte bekymrad över att folk sedan läser den här morgon och kvälls/nattgymnastiken för det är precis vad det är, en slags gympa för själen, för orden, för händerna mot tangenterna och för skallen att komma igång eller slockna. Ett avtryck som är seriellt och som bara fått fortgå. Samtidigt blir det ett titthål in i min högst privata sfär (vilket också bekymrar mig föga) där jag tar ut svängarna, mest om mat och konst, en del om musik och ett uns om barn, partner och hund.

Den uppstod som en utpräglad matblogg och lite tillspetsat så är den det fortfarande.

Berättade jag att vi köpte en ren?
En hel konsumentstyckad ren på 32 kilo - Den är snart uppäten. Återstår några stekar, ribb och bog.
I förrgår gav jag mig på den ena bogen, den högra i djurets färdriktning. Benade ur (inte svårare än att göra det på ett lamm eller rådjur) och lade först i benen i min stora röda stekgryta av gjutjärn, bogbladet och "axelbenet", för att brynas ganska hårt. Välte i köttet, oskuret, i och brynte vidare.
Fem rödlökar och det gröna av två purjo. Fyllde på med en halv flaska rödvin och renbuljong jag kokat från andra renben sedan tidigare och hällde på kokvatten så köttet täcktes. Inget mer. Lite över 100 grader i ugnen. På med locket på grytan och så 11 timmar i värmen. Natten var fylld av väldofter.
Tog upp köttstyckena med hålslev, rensade bort det som fanns kvar av lök och så fick det svalna. Körde buljongen genom en chinoise och kokade ner till hälften.
Rotselleri, morötter, rödlök, palsternacka skar jag i tärningar och lät koka nätt och jämt klart i vatten. Silade ifrån och reducerade spadet. Blandade sedan buljongerna, redde med majsstärkelse och välte ner grönsakerna. Skar köttet i större bitar och lade ner i såsen. Smakade av med salt, lite soja och ett knippe timjan. serverade med matkorn.
Har nu en gryta att snarra av närhelst, himmelskt gott och riktigt limmigt mot läpparna.

måndag 25 november 2019

Polis, polis pot...


-->

Det var i veckan som var – blev bjuden till Blå Hallen.
Ministertal och tal från landets högsta ledning, sen examensdiplom.
Min son Gaston, som dittills levt sitt liv på Svea Livgarde vid sidan av sin familj, dekorerades till polis. Idag började han jobba.


En fin ceremoni med justitieministern Morgan Johansson i ett, egentligen fantastisk tal, till alla de, tror det var 178 poliser som nu släpps ut.
Den grabben har alltid valt banor som jag själv aldrig kunnat tänka mig, militär och polis. Självklart är jag stolt oavsett, jävligt stolt!
Superreko farsa till sina barn, superreko son (har han alltid varit) och kommer att göra skillnad därute
Efteråt blev det middag med släkt och vänner i Birkastan.

"Opera som får vardagen att lysa"



Jag gick på det för att det är så trovärdigt. SVD har idag hade en stor glittrande recension av Operans La Traviata (Verdi). Sånt utgör lockelse.
Vi läste högt vid frukostbordet.
Sedan har ju jag en människa i min absoluta närhet som har ett mikrosteg mellan ord och handling.
Det vill säga att jag säger ”Oj den borde man se kanske”.
Tio minuter senare så får jag ett mess.
Kungliga Operan Stockholm, biljett till La Traviata tredje raden nedre den 10 februari. Det är kärlek det!
❤️❤️❤️❤️