Lovisa i parkeringshuset och när jag såg bilden upptäckte jag att det är ju samma bakgrund, samma färger som i Munch's Skriet...
Utan vidare jämförelser, bara färg och form. Lovisa är nog den minst ångestladdade unge jag känner
De sista vallmokapslarna har mognat och när de inte står där själva och pytsar ut sina miljontals pyttesmå frön så får de hjälp av ungarna. Idag var också en annan frödag, de vackra lila ogräsblommorna som växer ihop med kubbvetet, Klätt, skördades och det blev en hel lite burk att föras över till papperskuvert. Nu får de vila tills oktober då de ska sättas som kantväxt till en hel odlingsbädd med kubbvete (som förresten också skördades i helgen)

Gurksalladen upplagd på Augusts tallrik (viktigt att påpeka det om jag skulle få lov att publicera bilden, så diskuterar nämligen en fyraåring!!!!)
Förvisso är det fläskbitar i pannkakan, men jag själv som just nu går på antikolhydratdiet vill ha det där extra
Jag ha så många gurkor i landet att ett regn som idag bara kommer att göra skördedax på några dagar och sedan vidare ut över hela hösten. Unnade mig ett gäng igår och tog två friska gurkungar idag att knapra på direkt
Så långt jag kommer ihåg är det här en persisk parfymros med anor i Sverige sedan 1600-talet. I början av sommaren såg det inte rart ut för den stackaren, maskar hade invaderat varje knopp, men nu har den kommit in i en andra slags andning och blommar av helskotta.
Jag har odlat majs förut i trädgården, första och andra året gick det så väldigt bra att man trodde det var enkelt, tredje och fjärde året kom majsen bara halvvägs om ens det med stammar i blyertspenneformat. I år är den på riktigt igen och det kommer att bli som första och andra året när ungarna sa: "Inte majs idag igen"!
Jag har ett tiotal solrosor lite här och var för att markera höjd i trädgården. Det här är en av de gula lägre bland röda högra och flerstjälkiga som väntar att slå ut.
I vintermörkret brukar jag gå tillbaka till blogginlägg som det här och minnas hur det var och hur det är om sommaren. Då ligger hela trägården i mörker, jorden är svart, blank, nygrävd om inte igensnöad. Och så tittar jag om våren, sådär i april för att försöka röna ut var jag satte vaddå året innan och ungefär då, när jorden är mogen och blivit ljusare och mörare är det dags att ta fram fröerna som samlades in en varm och vindstilla dag just vid den här tiden.
Hon den sköna i det gröna, en squash har letat sig upp i en rosenskära. Squashen låg i min blandningspåse med fröer som jag brukar så lite här och var som kantrabatter. Där ligger rosenskäror, blåklint, squash, ringblomma och lite annat som jag inte har namn på, gurkört, en och annan balsmin.
Idag i regnet kändes det som om sommaren vände till sensommar, blänket av regnvatten i vattentunnans lock med en nedfallen malva.