Signes Bönor Avsnitt 1

Det här blir min lilla följetång under årets odlingssäsong och med sporadiska inslag om Mor Signes Bönor.

Det var för några veckor sedan som jag fick ett kuvert från Lena Nygårds på POM (Programmet för odlad mångfald). Vi har haft en del med varandra att göra sedan jag gjorde ett radioinslag i Meny om skillnader i smaken på gamla odlade sorter och de nya industriella som kan köpas för frösådd i vilket varuhus som helst.

När vi höll på som mest med kärleksmat, gröna sköna och andra temata i Meny så hade hon fått in en hel serv med bönor efter ett upprop och det var bönor med olika namn beroende på vem som odlat dem och var de odlats. Varje böna som lämnats in till POM hade sin egen historia och sin egen berättelse.

En härligt smörig kokböna med vacker karaktär och en sötma i smaken


Då samlades vi till ett bönemöte, för att ta hand om alla bönor. Historien hur det gick till när vi skulle kora en böna som skulle vara värd att sätta i produktion på allvar hittar du här. Det var den 22 mars 2007.

Så var vi en "jury" som skulle smaka och välja och jämföra.

Bönan Signe lyftes fram igen efter att ha varit borta ett slag. För så här är det, att alla de bönor vi provåt den där kyliga marskvällen på Coop nya provkök har bara odlats dolt av nördar (Tack alla odlingsnördar!!!) och alla hade de olika smak. Idag strävar man efter en enda bönsmak, allt ska smaka lika. Vi hittade smaker som "ärtsoppa", "svetsat järn", "sommarsmör" och "gräddkola" i våra beskrivningar. Så slog vi fast att bönorna med största sannolikhet skulle smaka olika också inbördes beroende på växtplats, jordmån, soltimmar. Det är magi!

IDAG BLEV DET DAGS ATT SÅ
Men eftersom jag har dels åkersnigel och dels mördarsnigel i landet sp väljer jag alltid att förkultivera mina bönor. Senast fick jag så om alla störbönor då första omgången kapades jäms rötterna av något otyg.
Sår dem egentligen i grupper om tre (lärde mig av en bönspecialist från Libanon), men nu, med bara ett tiotal frön, så tar jag det säkra före det osäkra och sår på ett såbrätt med ganska djupa hål.

Så här ser det ut på kvällskvisten. Bönan Signe är nerpetad i såbrättets jordfyllda hål. Blir det varmt kan den titta upp snabbare än efter 6-8 dagar. Vid surväder så ligger den och väntar.

Det är klart nu. Lagda under glas i en pallkrage som är plastad i botten. Ventilerad på torra dagar blir det rätt värme för att gro och risken för frost kring de eventuellt första bladen som tittar om om sex åtta dagar minimeras

I morgon: Vem var Signe?

Mor Signes bönor, här börjar det snart

Idag berättar jag mer om Mor Signes bönor och bönemötet vi höll i Sveriges Radios Meny i P1 och som resulterade i att bönan nu räddas för eftervärlden genom att lyftas fram i projektet Matlandet Sverige. Håll utikik här på kvällskvisten

BOKA IN 5 JUNI 15-22. GRAFFITI PÅ HEMBYGDSGÅRDEN OCH SPELMÄN ÖVERALLT

Två evenemang samtidigt på Hersby Hembygdsgård i Sollentuna. Sollentuna Hembygdsförening inviger sommaren och laddar inför midsommarfesten den 24e, med en stor utställning av Graffitigruppen Bench och med något som gränsar till spelmansstämma, buskspel och uppträdanden, dans på logen och matservering. Kom Dit i försommarkvällen och ladda inte minst inför Nationaldagen den sjätte.

Båda affischerna poch alla tidigare för Hembygdsföreningen är signerade Stefan Tapio

Nu är han tillbaka - välkommen KRUBB!

Det är lite av "ärlige bloggen" över Krubb, riktig vardagsmat med knorr som häromdagen när han lagade kolja. Föresten vardagsmat och vardagsmat senast jag åt kolja var på f/l. Så tittade jag till bloggen nyss och då är det rödvinssås som är på tapeten, inte bokstavligt - kul med bildspråk...äh, läs själv. här är adressen

Alla hermetiska kyrkor - Skånela inget undantag

STÄNGT!!!!

Templen äro tillbomade, hermetiskt tillslutna, vilande på sina skatter av lidande uttryck och outsäglig glädje och det är rent ut sagt fördjävligt att kyrkorna dränerats på bilder, skulpturer, föremål så att de nu fått stängas. Inga fler spontana besök, inget spontanbeundrande av Albertus Pictors kyrkmålningar i Skånela eller annorstädes, för det var till Skånela vi åkte idag i vår ambition att besöka Närupplands kyrkor under sommaren.

Peeping Tom is my name

Inte en enda har vi kommit in i och murar från 1000-talet och romanska valvbågar i all ära, men det är lika roligt att titta på dem som att se på en vägg som torkar. Självklart åker vi runt för att se, uppleva själva kyrkorummet och dess utsmyckningar. Förresten, det mest värdefulla i dessa kyrkor har redan tagit vägen till historiska museet, alla dessa almträmadonnor, väldiga triumfkrucifix, altaruppsättningar. Men målningarna då, varför inte ha öppet för dem, stäng in silvret, sätt upp bevakningskameror, gör vad som helst. Ladda trämadonnorna med elström vett'ja, så att ingen kan såga bort dem från fästena, sätt larm på keruber och ljusstakar. Gör vad som helst, men se till att kyrkorna är öppna.

Osedvanligt vackert, men för 17, varför är det stängt?

Aklejan blommar och vallmon är knutet sprickfärdig

Det är lite favorittid, ungefär samtidigt som jag sätter ner de förodlade purjolökarna, sår morötter och framförallt olika slags betor (ska inte sås tidigare då eventuell kyla får dem att gå i blom på studs) Då sätter aklejan fart med sina komplicerade blommor och arvefärger. Allt får ta sin tid. Nu ska jag sätta bönan Signe på förgroning. Jag har alldeles för många snigeldjävlar för att sätta bönorna direkt. När de fått komma en bit på väg så klarar vi den första attacken och överlever. Mer om bönan Signe kommer, kan bara säga att den ingår i Programmet för Odlad Mångfald och nu - tack vare mig i Meny och Frantzén Lindeberg - lyfts fram av "Matlandet Sverige". Men som sagt mer om det när det första gröna tittar upp.

Hej, vi gör så här; låt oss följa Signe från frö till gryta. Håll utkik efter landets bästa matböna med smak av historia.



Trädgården som den är i ögonblicket, väntande, svart, förhoppningsfull - men det känns inte sådär jättemotiverat i år. Vi odlar bara helt enkelt

Låååång jordgubbstårta och vaktelägg i gryta

Det här är nog en av de längsta dagistårtorna och med nyskördade (tror de var från södern någonstans) jordgubbar, krämig vanilj i mellanrummen och så vispgrädde på sköraste sockerkakan - förvisso inget för mig som tränas i avhållsamhet (missförstå inte!) men en lockelse för barn och familjer.

Vad var det här då - jo sommarfest på Augusts dagis. Ett superambitiöst event som tydligen är stor traditon med festklädda fröknar och finklädda barn, en August som var konfrencier hand i hand med frk Lotten. August hade ingen lust att spelevinka från scen i grupp eller ens sjunga en stump. Iklädd Agassis Etonskjorta, slips, väst och lånekavaj var han med och fixade på scenen med stolar och höll Lotten i handen när hon presenterade barngrupp efter barngrupp som körde ett schlagerpotpurri med dans och rörelser.



Så blev det tårta och kaffe och hela trädgården kring dagiset surrade av mingelföräldrar och äldre generationen.

Man undrar om man kan ta en bit tårta....bara en liten bit och för en gångs skull. Näpp - stenhård. LCHF - Det fungerar!

När vi kom hem hade Rodjana lagat fläsk i kuber långkokt med strimlade shitakesvampar och sedan med små vaktelägg ilagda i en kryddning md korianderrot och kanelstång. En variant på hennes Paa Low Moo