Potatisblom

Det sägs lite vanvördigt att Marie-Antoinette introducerades till potatisblomman av krigsapotekaren Parmentier.
Om det är riktigt sant får vi väl aldrig veta, men detta lär vara anledningen till att även fransmännen började estmera potatis.
Hade den tidens potatis samma smak och egenskaper som den potatis vi odlar idag?
Genom en hel del kontakter lyckades jag få utsäde i våras av samma sorter som Ahlströmer en gång tog in till Sverige från England.
Det protestantiska England hade, till skillnad från katolska Irland, fått dessa slags potatis från Amerika.
Den irska potatisen kom längs den katolska traden som gick från Peru via Kanarieöarna till bland annat Irland.
Hurusom blommar dessa nu i min trädgård med vackra blomställningar i klasar och när jag betraktar dem kan jag inte annat än hålla med Marie-Antoinette, de passar i stora håruppsättningar á la 1700 tal.

RADIO: Tepåse från Twinings

Det var en liten uppfinning som revolutionerade en hel värld av tedrickare.
Tepåsen.
För några år sedan slogs det fast att tepåsen fyllde hundra år.
Det beror självklart på hur man räknar.
Engelsmännen, världens mest konservativa tedrickarfolk, väntade ända till 60-talet innan tepåsen kunde accepteras. Det där med 100 år kan man alltså ta med en nypa salt om man ser till användandet, men det är 102 år sedan teåpåsen uppfanns.
Därför släpper tabberaset.se loss en medlem av en av världens äldsta tefamiljer.
Han heter Stephen Twining och är fortfarande kvar i det gamla teföretaget.
Han är tionde generationen temakare, chef för den exklusiva tebutiken på The Strand i London. Han arbetar i samma lokaler som den då 31 årige förfadern Thomas Twining startade företaget i 1706.
Det är en fröjd att dricka tepåsete med Stephen Twining som inledningsvis slår fast att "Visst, det är 100 år sedan tepåsen uppfanns":

En gnutta nostalgi

Lummerbäcken där vi tvättade oss under somrarna.

Vi tog en dagstur upp till mina gamla barndomstrakter och besökte min mat och restaurationskunniga faster som bor på den gård där jag själv tillbringade åtskilliga somrar som barn.
Det går en ligen bro över Lummerbäcken där min farmor tvättade mattor och där vi tvättade oss före läggdags i lillstugan - myggigt och iskallt vatten. Bäcken ringlade sig fram bland alar vid sidan av timmerflottningsrännan. Nu är det alldeles igenvuxet.
Allt i trakten blev nostalgi trots att inte ett enda träd är sig likt sedan jag var barn. Hela skogar är utbytta och ängar igenvuxna.
I jordkällaren lagade sig långfilen alldeles av sig självt.

Vi har sett ett hus här uppe som vi varit lite intresserade av. Ett hus, granne till det hus där min far föddes, ett hus som är till salu. Som alla till-salu-hus var det här väldigt vackert på fotografi och inte så vackert i verkligheten även om det var OK - men ska vi byta vår tillvaro nu så ska det vara till något som är en stor gnutta bättre än OK.

Så blev vi trakterade med quinoasallad på varmrökt lax och brockoli, Till serverades en citronvinegrette på saften av tre stora citroner, salt, peppar och en dl fin rapsolja - mat att prata till och njuta av länge, kaffe, glass och passerade blåbär och hallon till. Leendena blir breda av sådant.

En heldag blev det av vårt hugskott klockan elva att ge oss iväg.
Kvällen blev sen innan vi kom hem och nattmackan blev en rågbit med kräftstjärtar, räkor, hårdkokt ägg och en majonäs slagen på dillolja.

RADIO: Sven-Gunnar Svensson i utfall mot Bocuse d'Or

Tävlingen Bocuse d'Or är förlegad och dum. Den har ingen förankring i verkligheten. Ingen människa lagar mat på det där sättet längre."
Sven-Gunnar Svensson har varit tongivande inom svensk gastronomi i generationer.
Han har ensam placerat Sverige på den gastronomiska världskartan.
När vi träffades i Lyon under årets Bocuse d'Or levererade han en kritisk salva mot tävlingsreglerna.
Så här säger han till www.tabberaset.se:

Bergianska trädgården outstanding

Det är en makalaös plats med en stor katalog växter, inte bara inom mitt område utan från nutid överallt.
Skam till sägandes har jag aldrig tillförne besökt Bergianska - jag lyckades väl hålla mig undan alla skolbesök och trädgård var väl inte riktigt min grej under vare sig tonår eller adolescens.Nu gick vi där i timmar idag och naturligtvis var det köksträdgården som mest attraherade även om även japanska trädgården, fruktträdgården, fjällbacken, tropiska växthuset, medelhavsväxthuset, trädmuseet är lika spännande.
Men köksträdgården har sådana där grönsaker som man ibland ser i specialgrönsakshandlardiskar - sådana man brukar kalla genonmodifierade bastarder från Amerika.
Kålen gjorde mig bara underlägsen och förminskad, sojabönorna förbannad - hur fan är det möjligt? Ärterna av så många olika slag och alla med en egen historia berättad för Lena Nygårds förmodar jag. Listan på dessa förväxta och perfekta grönsaker kan göras hur lång som helst,
Jag stannade en av trädgårdsmästarna - det är så skönt att prata med folk som begrip - hon skrattade och sa ett förlösande ord: Blomstra!
Dom gödslar med Blomstra - sicka kluriga djäklar.
-Ja för då kan vi ge jorden kring växterna en dusch lite då och då och det är som med människor, vi äter ständigt för att hålla motorn igång.
Så började vi prata jordkvaliteter och olika slags mineralinnehåll - så nu vet jag - storpack av blomstra, en bra spraypump sen kör vi.
Sniglar då?
Vi plockar dem när vi ser dem och blir det för många så lägger vi ut "snigelfritt".
Så enkelt, tänkte jag.
Köksträdgården på Bergianska

Djäkla trädgård, det där tänket med mångfalden kan man ju aldrig i h-e matcha.
Jag åkte direkt upp till min egen plantering som tröst och kunde pusta ut. Utan blomstra och snigelfritt ser det väldigt bra ut och vi är ju bara i juli. Palmkålen kommer sig och brockoli, morötter, svartrötter, persiljerot, haverrötter, vitbeta och cirkelbeta också, bondbönorna bär bönor, gurkorna har satt fart och nu blir det ännu bättre för idag lade jag på mitt eget blomstra - färskt gräsklipp.
Det ordnar sig nog!?!?
Det ser inte alltför illa ut i den egna trädgården som här povan och som palmkålen på den avlånga bilden ovan tv. - det växer i alla fall även om sorkar, rådjur, gangsters och sniglar gör sitt till att förstöra.

Amerikansk rosenpotatis och grillad högrev

En vardaglig lunch med lite guldkant.
Fick hem förstakoket av rosenpotatis igår, plötsligt förstår jag varför den kallas rosenpotatis, borstad under vatten är den som finaste rosenrosa, glimrande och inbjudande. Man nästan förväntar sig att den ska dofta rosor också. Nu återstår smaktestet - återkommer!
Till potatisen grillar vi några skivor välhängd högrev.
Inte illa!
Nu bär det av till Bergianska.

Kantareller

Vi var ute en halvtimme och förbannade vildsvinen som bökat upp "våra" kantarellmarker.
Ändå fick vi ihop till en bra frukost i morgon.
Skördade en halvliter goda hallon också i hastigheten och den första amerikanska rosenpotatisen. Den är väl inte helt fullgången än, blommar som bäst, men den röda primören kunde vi inte hålla oss från att skatta.