Med förvirrande information eller ingen alls skapas inget intresse och ingen närvaro

 Jag har med jämna mellanrum återkommit till min hemkommuns sätt att på plats, ute i samhället, informera om händelser, platser, lämningar, företeelser och hänvisningar. De gör det med gamla traditionella skyltar utan möjlighet att hämta hem ytterligare och fördjupat information. Och skyltarna tål inte vare sig tidens slitage eller det omedelbara sabbotaget (klottret).

Dessutom är mångt och mycket av det som försöks kommuniceras skrivet på en åldrande svenska som ingen yngre alls vare sig förstår eller väcker intresse hos.
Det kanske upplevs som övermaga att påtala ett mediokert kommunicerande som kan höra "forntiden" till, men så är det inte. Fortfarande och innan vi fått fullt utbyggda system för digital information fyller skyltar en viktig funktion (jmfr GPS och trafiken). För information om historiska platser, om aktuella företeelser, lokal samhällsinformation etcetera är det här oerhört viktigt för kunskap, samhällssammanhållning, integration och förståelse av de platser vi befolkar idag.

Förmedlas inte sådan information, eller för den skull även betraktas som "icke nödvändig" faller en stor del av sammanhangen för både individen och kollektivet.

Läs i mer i fallande ordning: Här, här och här.