Vill jag ha hamburgare som är lite över det vanliga då får jag pröjsa ganska stort och får naturligtvis det jag betalar för, rikrig bra mix av kött (högrev, bringa etc) riktigt gott bröd och "röror" som rörts med omsorg och tanke och med riklig smak, ost som inte är mainstream. Alltså på tvärs av Donkens, egentligen hela, ideologi; snabb industriproducerad volymmat.
Ärligt talat tycker jag hamburgare är skit att äta, det dräller och det pressas ut en massa röror åt höger och vänster och...var fan är besticken. Har aldrig förstått det där med att äta okultiverat med händerna som en annan babian.
I alla fall dristade jag mig att åka till närmaste McDonalds för att efter det historiska bråket om Jureskogs tre hamburgare i alla fall testa.
Efter diverse inläsning förstod jag att jag inte hade så mycket att hoppas på. Kritikerna som anser att Johan Jureskog lånat ut sitt varumärke till diskutabelt företag hade långt tidigare hängt hans Donkenäventyrliga hamburgare i skamvrån och sågad honom jäms fotknälarna.
"Köttet var det gamla vanliga klorintvättade donken köttet som finns i Big Mac", "Rörorna är så smaklösa att de inte märks, bara majonässmaken slår igenom", Brödet är det vanliga Donkenbrödet" (som enligt kritikern näst intill dödar ätaren).
Okey, då skulle jag begå den där lunchen i sällskap av Jureskogs "Signatur". Tor jag pröjsade 90 spänn eller nära för ett "Jureskogmål".
Saftig, bra höjd på köttet, smakliga röror om än industrikänsla i gommen, hyfsat trevlig ost som rakt inte var mainstream, brödet alltdeles utmärkt.
För att vara industrimat är den här burgaren rent ohyggligt bra.
Jureskog hävdar att han gått in i projektet för att med sin kunskap kanske förbättra ett uns.
Jämfört med det andra (jag har ju beskrivit burgarna ovan) så är det här väldigt mycket bättre.
Så var det ju det här med min inställning till hamburgare i synnerht...och i allmänhet. Ändå blev jag glatt överraskad.
Så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar