Släkten Rudbecks stipendium för lokalhistorisk forskning

Kulturnämndens ordförande Magnus Ramstrand delar ut
 Rudbecks stipendium för lokalhistorisk forskning till undertecknad

Jag är stolt och en smula rörd över att ha blivit tilldelad Familjen Rudbecks stipendium för lokalhistorisk forskning.

Igår var det högtidlig stipendieutdelning vid en middag på Edsbergs slott och i närvaro av Friherre Johan Gabriel Rudbeck och hans Hedvig.

Jag har fått stipendiet för att frikoppla tid att sortera och ta fram ytterligare material specifikt avseende Sollentuna socken och de båda avrättningsplatserna vid Stäket och Kärrdal. När man hyvlar blir det ju spån och bland nästan 500  kartlagda avrättningsplatser kunde inte allt finnas plats för i boken "Döden i skogen" som trots det är omfattande. Det är min föresats att redovisa ansträngningarna både som föreläsning för kulturnämnden och som manus till lokalhistorisk skrift senast i febuari 2016 "Eländets tid - Sollentuna och döden i skogen".

Det blev en helt igenom angenäm kväll med massor av både djupa och underhållande samtal samt möten mellan människor sällan anledning att träffas.
Återknöt kontakten med Kenneth Gärdestad som erhöll Sollentuna stora Kulturstipendium (ett stipendium jag fick redan 1981 (?) kanske -82 eller -83 har bättre ordning på dödsstraffen i Sverige än mina egna rullor).
Sammantaget delades ut åtta olika stipendier, några uppdelade på fler förmånstagare.

Fick vid middagen förmånen att kort få fördjupa varför jag skrivit om något så inhumant och tragiskt som dödsstraff och dra paralleller mellan vår värld och den värld många flyr från. Vi har varit där för inte alls länge sedan och jag kan peka på vad vi gjorde för att förändra.

Middagen så. Jo efter stipendieutdelning med bubbel för den det behagade och läsk åt oss andra samt alldeles utmärkta snittar med en tuggvänlig fast och god räkröra samt knäcke med rökt serverades musik av en trio från Musikhögskolan som huserar i Edsbergs slott (tidigare Sveriges Radios musikskola). Det slår mig vilken förmån det är att ha den här skolan i Edsberg. Divertimentot av Mozart, (han skrev många) sista satsen (den fjärde, divertimenton brukar vara uppdelat i tre till fyra satser). Som stycket heter anger tonläget, underhållning och då självfallet med en hel del ekvilibristik både för fiol, cello och bratsch. Så djäkla bra...helt enkelt och upplyftande passande med Mozart en sådan här festkväll.

Åter till middagen (som alltid hamnar jag i utvikningar.) Levererades genom Magnus Eriksson på Edsbacka Wärdshus. Tryggt, men inte tråkigt för det. En alldeles underbar sotad salmalax som följdes av en majskyckling med rostade rotsaker och syltad morot samt en vaniljpanacotta med generöst täcke av hjortron. Hörde av en bordsgranne att det som serverades till var lättsamma och trevliga viner.

Kaffe i gula salongen där en av stipendiaterna, vännen Karin Runow, satte sig vid flygeln och spelade "Sol vind och vatten" som en hyllning till Kenneth G och alla sjöng med.

Festen pågick nästan hela vägen fram till midnatt på en timme när. Slottsfest, inte illa!

(Snabba bilder av Peter Holstad Sollentuna Kommun)