Så kommer den vänliga favoritmänniskan och möter mig på FB (står för det sociala forumet Facebook) och skriver, när jag precis tagit hälften av de torkade svarta trumpetkantarellerna som jag fick senast av henne och hennes Bengt i fyllajämnaårpresent, att hon kommer förbi med några nävar färska nyss plockade.
Det är som att ge bort finaste tryffel. Frånsett den äkta svenska tryffeln är svart trumpet en värdig ersättare. Torkad och smulad över vad som helst ger den allt ett lyft utom inlagd sill.
Sedan är den svårtflirtad i den mening att man så sällan dyker på den, eller det gör man ganska ofta, bara att man inte ser den. MEN när man väl fått syn på en, så ser man alla andra och det är en stor sensation, ibland som hela svarta tuvor som fjorårets löv, men silvriga som mulen på en äldre häst.
Jag vill nog mena, att när jag fick dessa generösa nävar svart trumpet hemlevererade en helt vanlig dag blev jag med ens en gnutta friskare-
 |
| Alltid med stekt fläsk till. |
Tack Christina och Bengt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar