Så har han blivit två decennier - Gaston, min äldste son. GRATTIS!!!
Häromdagen tog jag upp hans lillbrorsa August 1 1/2 från golvet när han var på väg att riva böcker ur bokhyllan och jag fick en sådan där läskig taktil deja vú, det var exakt som att 20 år inte fanns, motståndet, rumpan, benen, kroppens tyngd, sprattlet, ljudet allt var precis som när jag hämtade upp Gaston från golvet när han var liten och till och med leendet när han förstod att han var avslöjad i sina ambitioner att riva ner allt.
Gaston och jag firade födelsedagen med en lunch på Bistron, ett svenskt lösen - rimmad lägg från sörmlandsgris med rotmos och skånsk senap - mat för en karl...f'låt två karlar.
Och påpassligt överhör hovmästaren att vi firar Gastons födelsedag och kommer in med en dessert som vi skulle kunna kört många mil omväg för att smaka, en liten chokladpaj och med en hasselnötsglass som slår det mesta.
Gesten understryker ännu mer fördelen av att ha närhet till detta eminenta och numer från Edsbacka fristående näringsställe. Tack.
Så ska vi äta födelsedagsmiddag hemma på fredag kväll - vad det blir? Lutfisk md norska tillbehör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar