I veckan köpte vi en Ole från Ica - den smakade knappt något alls.
Idag fick jag tag i en Havarti i Norrviken. Den var så "het" att handlaren, efter att ha skurit av 750 g till mig, gick tillbaka med moderosten till vacmaskinen och vackade för att inte hela butiken skulle väldofta.
Hemma var osten det första jag packade upp. Det var en tydlig doft av kapi, det kanske mest umamispäckade livsmedlet man kan tänka sig. Osten svettades ymnigt och när man skar av den blev det än sältad ligen pöl på skivbrädan.
Ungarna kom springarna och hämtade en var sin gaffel i lådan. Vi brukar göra så. Jag skär rejäla skivor och delar, i den mån det går att skära utan att osten faller sönder, i mindre bitar. Sedan delar vi och äter osten rätt av, väl tempererad. Det är inledningen på helgen!
2 kommentarer:
Det låter väldigt............
Man minns hur det doftade i danska ostaffärer när man var med far o mor på inköp i danmark på 60 talet. Denna typ av ost ska skäras med sträng eller pianotråd då slipper du smulandet i stort sätt. Förr fanns ett handtag med en sådan tråd och en rulle på minns du den? En sådan är även bra.
/roffekock
Visst minns jag.
Köpte en sådan liknande på en loppis, kunde inte motstå. En kombinerad ostkupa och pianotrådsskärare där man kan ställa in tjockleken på skivorna. Tyvärr fungerar inte denna snilleblixt så som det är tänkt. Men den är snygg att titta på och ett slags tidsdokument.
Skicka en kommentar